Så stor buffert behöver du ha

Buffert: Så hanterar du oförutsedda utgifter

Gustaf Larsson

En kraschad motor. Ett äktenskap i bitar eller en oväntad törn i arbetslivet.
Oavsett situation kan en ekonomisk krockkudde vara till behjälplighet.
Ekonomen Sharon Lavie listar här allt du behöver veta om buffertsparande.

Med en bra buffert kan man sova gott om nätterna. Utifrån en ekonomisk aspekt, åtminstone.

Men hur lyckas man spara ihop till en buffert egentligen, och hur stor bör den vara för just dig?

Det vet Sharon Lavie, Sparekonom på Schibsted.
Här är hennes tips.

Varför är buffert viktigt? 

– Bufferten är krockkudden i din ekonomi. Oavsett om du bor i hyreslägenhet eller i villa, om ni är många i hushållet eller om du bor själv är det alltid bra att ha en buffert att falla tillbaka på den dagen en stor utgift oväntat dyker upp eller när inkomsterna helt plötsligt bli mycket lägre. Om fler hade haft en sparad buffert hade många skuldsättningar kunnat undvikas.

En buffert är en summa som du sparat ihop i syfte att hjälpa dig själv att klara av oförutsedda utgifter som att: 

• Bilen går sönder
• Dyrare tandläkarbesök
• Kyl/frys/tvättmaskin slutar fungera
• Du blir sjuk
• Du blir arbetslös
• En separation
• Din make/maka går bort

Hur ska man beräkna sin buffert – hur mycket pengar behöver man?

– Även om alla behöver en buffert så kan det vara svårt att veta hur stor buffert man ska ha. Ställ dig därför dessa frågor:

• Bor du i villa, bostadsrätt eller hyreslägenhet?  Har du en egen fastighet är du ansvarig för underhåll och reparation. Risken för att oväntade kostnader och kostsammare reparationer är högst om du bor i ett hus, något mindre om du bor i en bostadsrätt och lägst om du bor i en hyreslägenhet. Därför bör du som bor i hus ha en större buffert för oväntade kostnader än en person som bor i lägenhet.
  
• Äger du ett fordon? Är ditt fordon helförsäkrat? Trafikförsäkring är ett krav men täcker bara skador som du orsakat på en annan trafikant, inte de skador som uppstår på ditt eget fordon. Halvförsäkring och halvförsäkring täcker i olika grad skador som uppstår vid en olycka men det  täcker inte förslitningsskador eller om något behöver bytas. De flesta fordon har nybilsgaranti de första åren , men den löpt ut och med åren kommer din bil behöva underhåll. Verkstadsbesök kan bli kostsamma och därför är det en god idé att ha en extra buffert för reparationer.  Har du varken halv eller helförsäkring kan kostnaderna bli större om du till exempel skulle råka ut för en olycka eller ett inbrott i bilen.
• Har du barn? Barn som bor i hushållet eller som du har underhållsplikt för innebär ett ekonomiskt ansvar som skiljer sig helt från en situation där du lever ensam. Ju fler barn i hushållet desto större blir vardagsutgifterna. Förutom mat, kläder och fritidsaktiviteter så är kostnaderna högre för el, uppvärmning, förbrukningsvaror, transport och boende. Här bör bufferten täcka en situation där du tex är sjukskriven eller arbetslös under en period utan att behöva flytta ifrån hemmet eller behöva ta lån för att klara vardagsutgifterna.
• Har du en sambo/make/maka som också har en stadig inkomst? Då kan ni ha ett gemensamt buffertsparande. Fler som delar på försörjningsbördan sänker riskerna och ger ekonomisk trygghet. En gemensam buffert går snabbare att spara ihop till och var och en behöver bara spara ihop till halva buffertsumman.

Exempelvis:

• Du bor ensam i en hyresrätt. Här står du endast för reparationer på dina egna ägodelar. Din buffert bör ligga på omkring 1-2 månadslöner för att kunna täcka hyra och leverne om du blir arbetslös, oväntade utgifter som tandläkarräkningar eller verkstadsbesök om du har bil. Se till att ha en hemförsäkring, bil samt sjuk- och olycksfallsförsäkring, som också kan hjälpa till om något oväntat händer
  
• Du bor ensam i en bostadsrätt. Här står du själv för bostadens kostnader som till exempel reparationer av vitvaror och ytskikt men även skador som hemförsäkringen inte täcker. Din buffert bör ligga på omkring 2 -3 månadslöner. Förutom hemförsäkring för bostadsrätt kan det även finnas behov av låneskydd om du har stora bostadslån.
  
• Ni är sambo i villa. Eftersom det nu finns två inkomster i hushållet är ni inte lika utsatta ekonomiskt om det skulle uppstå oväntade utgifter. I en villa behöver ni ta höjd för fler och dyrare reparationer. Skador på tak och grund eller uppvärmningssystem som måste bytas kan bli dyrt. Bufferten i detta hushåll bör ligga på 3-4 månadslöner. Om inte båda har rätt till bostaden genom sambolagen bör den som äger fastigheten ansvara för reparationer och underhåll. Förutom villaförsäkring och låneskydd kan det vara klokt att skriva samboavtal och testamente då sambos inte ärver varandra. Även en livförsäkring i varandras namn om ni har barn (gemensamma eller från en tidigare relation) för att kunna lösa ut dem vid dödsfall av föräldern.
  
• Familj där föräldrarna är gifta i bostadsrätt/villa. Ju större hushållet är desto större är utgifterna och även de oväntade utgifterna. Därför ska bufferten kunna täcka för sjukdomar, reparationer och inkomstbortfall för alla familjemedlemmar. Runt 4-6 månadslöner är en bra riktlinje, men varierar ju såklart beroende på hur många man är i hushållet. Förutom hemförsäkring och låneskydd ifall ni har stora lån, rekommenderar jag starkt en barnförsäkring då ett sjukt barn kan ha en stor påverkan på hela familjen. Både utgifter och inkomster kan påverkas då fokus ligger på barnens hälsa. Se även över familjeskyddet i de pensionsavtal ni har. Har ni möjlighet att teckna sjuk- och olycksfallsförsäkring privat eller via arbetet kan det också vara en god idé.

helskärm

Hur kommer man i gång?

• Fundera först hur stor buffert du behöver. Ta hjälp av riktlinjerna ovan. Att ha för stor buffert är inte heller optimalt eftersom dessa pengar skulle kunna göra nytta på annat håll. Till exempel en extra amortering på bostadslånet eller som ett långsiktigt sparande med lite högre risk och chans till avkastning
• Gör en budget- Vilka är dina fasta och rörliga avgifter och hur mycket pengar har du möjlighet att lägga undan. Finns det några kostnader du kan dra ned på och på så sätt spara lite mer? Enkelt sätt att få mer pengar över är att se över sina abonnemang och försäkringar så som elavtal, bilförsäkringar, tv abonnemang, gymkort etc.
• Öppna ett nytt sparkonto, utan restriktioner på uttag och utan att binda räntan Binder du sparandet innebär det att ifall du behöver ta ut pengarna i förtid så kommer du behöva betala en avgift, vilket är onödigt. Ha inte kvar pengarna på ditt lönekonto så pengarna inte blandas ihop. Dessutom krävs det att alltid ett extra steg för att komma åt buffertpengarna. Inga kort ska vara kopplat till detta konto.
• Beställ en stående överföring från ditt lönekonto till ditt nya sparkonto med samma datum som får din lön.

Hur ska man placera sin buffert?

– Buffertsparandet ska alltid vara tillgängligt och inte riskera att tappa i värde. Därför ska det ligga på ett vanligt sparkonto med insättningsgaranti. Syftet med buffertsparande är inte att ge dig så hög avkastning som möjligt därför ska du inte heller riskera det genom att placera pengarna på börsen i aktier eller fonder. Vill det sig illa så har du förlorat en stor del av ditt kapital när du behöver dom som bäst.