Hoppa till innehållAftonbladet

Dagens namn: Martin, Martina

Fristorps julmusik är väldigt, väldigt vacker

Uppdaterad 2023-05-25 | Publicerad 2003-12-23

Detta är en kommenterande text. Analys och ställningstaganden är skribentens.

Det är inte varje dag ett nytt dansband ser dagens ljus.

Särskilt inte ett som försöker förvalta den traditionella dansmusiken.

Men Janne Martins - från Stockholm och Uppsala - går mot trenden.

Sångaren Janne Martin är bror till populära finlandssvenska orkestern Tommys mångårige frontman Hans Martin. Janne Martin är lik sin bror både till utseende och i sångstil.

Janne Martins debuterar nu med tvålåtarssingeln "Vinden viskar vackra ord" (Hi-hat Records), skriven av Janne Martin och Erling Lundqvist, och producerad av Martin Klaman.

En av bandmedlemmarna är steelgitarristen Janne Lindgren, en välmeriterad studiomusiker som medverkat på skivor med bland andra Vikingarna och Lasse Stefanz. Lindgren sätter en skön countryprägel på Janne Martins sound. "Vinden viskar vackra ord" är en självsäker och melodistark låt som för tankarna till Towe Widerbergs.

Det är en alldeles utmärkt start för Janne Martins. Jag kan gott tänka mig ett helt album med gossarna under 2004.

Steelgitarren regerar!

Första gången jag hörde den specielle sångaren och gitarristen Göran Fristorp var när han låg på Svensktoppen 1979 med Beppe Wolgers text "Jag var en vandrare".

Men Fristorp slog igenom redan 1973 i Melodifestivalen med "Sommaren som aldrig säger nej", tillsammans med Claes af Geijerstam, och har sen dess utforskat flertalet genrer och dessutom blivit ett stort namn i Norge.

Där spelade han under hösten in julalbumet "Pie Jesu" (DownBeach Music) i Bergens domkyrka och Foldnes kyrka tillsammans med gosskören Olavskoret.

Det är nio täta och stämningsfyllda tolkningar av kända och okända julsånger. Hör Göran Fristorps ljusa röst arbeta sig

igenom "Stilla Natt" eller en fyra minuter lång version av "O Helga Natt".

Det är inte dansband, inte schlager.

Bara väldigt, väldigt vackert.

Den bästa dansbandssamlingen med julsånger är alltjämt "Julens stjärna" (Mill/BMG) från 1994. Inte för att jag vet om den fortfarande går att få tag på, men den som har den kan njuta av klockspel och bjällerklang med Carina Jaarneks, Salut, Arvingarna och många fler.

Towe Widerbergs "Julstämning" är en av de bästa jullåtar som gjorts med ett svenskt dansband. Thorleifs sjunger om ensamhet och utsatthet i Ralph Peekers "Jul" och Kikki Danielsson gör en stark version av Anna Books "Ett julkort ifrån dej".

Annars är "En ny jul" (Mariann) med Alcazar-Magnus från 2001 den enda julskiva som kan ta upp kampen med Peter Jöback. Den jublande refrängen i "Himmel i advent" är allt Barbados inte förmådde göra på sitt senaste album.

"En ny jul" är en skiva jag hoppas att Magnus Carlsson fortfarande kan känna stolthet över.

En god nyhet till julglöggen:

"Stora Dansbandsboken" får en uppföljare. 2006 planerar eldsjälen Thomas Engström på Life is fab att ge ut del två av förlagets kartläggning av alla svenska dansband genom tiderna.

Det är bara att applådera.

God Jul, alla. Nästa vecka summerar jag dansbandsåret 2003.

Bäst just nu

Michael Nystås