Här i New Orleans tystnar aldrig festen
Uppdaterad 2011-03-08 | Publicerad 2005-05-30
Detta är en kommenterande text. Analys och ställningstaganden är skribentens.
NEW ORLEANS
Solen går ner bakom Louis Armstrong Park och ett jazzband spelar "Aint misbehavin" i en trädgård, ovanför franska kvarteren,
Musik. Mat. Hetta. En scen för firande.
På sistone har New Orleans fått fin skjuts.
Vi ser staden på bio i färska "A love song for Bobby Long" där John Travolta och Scarlett Johansson traskar i de trasigare kvarteren i träskstaden. New Orleans atmosfär ger doft och must åt Bob Dylans självbiografi där han beskriver en skivinspelning i staden vid Mississippi.
Dustin Hoffman, Gene Hackman och John Cusack utkämpar ett juridiskt slag i dvd-aktuella "Runaway jury".
New Orleans gör sig ofta bra på film.
Ännu bättre i verkligheten. Vädret håller till på febersidan av termometern.
Vi är här för att en svensk vän fyller 50 år och firar det i New Orleans. En briljant idé.
Han är en som återvänder ofta till New Orleans. Många blir kvar. De som aldrig åkte, som lokalbefolkningen kallar dem. En är svensken Anders Osborne, musiker här i Louisiana i många år. På utmärkta cd-samlingen "The Big ol"box of New Orleans", där stadens musikaliska historia skildras med legender som Louis Armstrong, Little Richard, Dr John och Clifton Chenier, har Anders Osborne med två låtar.
Och som om det inte räckte skrev han en sång som blev listetta med countrystjärnan Tim McGraw.
Anders Osborne står här i ett hörn på festen där New Orleans Jazz Vipers nu gått över till "Honeysuckle rose". Några grannar kommer ut på balkongen med vinglas i handen och tjoar lyckligt åt musikerna. Bandet tar matpaus.
Mat och musik är lika viktiga storheter i New Orleans.
På borden i trädgården är det dukat med Louisianas läckerheter, gumbo och kryddrikt kött och en vass potatissallad och hela menyn.
I lokala rootstidningen Off Beat pratar musikerna Buckwheat Zydeco och Kermit Ruffins länge och detaljerat om traktens mat och hur de ägnar timmar åt kockande. Och berömda receptmän som K-Paul Prudhomme pratar lika mångordigt om musiken. Och om lyckan med mat förstås. Prudhomme är övertygad om den goda matens makt för att göra människor lyckliga.
Fest och lycka är viktigt i New Orleans. Party varje dag i staden som de själva uttalar Noo Awlins eller Nawlins.
Men den är också USA:s eviga vattenfestival, en bisarr blandning av det mesta. Min vän ville gärna se fotbollsfinalen mellan Liverpool och Milan i veckan. Det enda ställe han lyckades hitta som visade matchen var en strippklubb. Så medan han hetsade upp sig över hur britterna vände 3-0 till oavgjort och straffvinst dansade avklädda kvinnor omkring och försökte fånga uppmärksamheten från resten av lokalen.
Som en scen ur "Sopranos".
Midnatt och månsken och musiken pumpar från klubbarna på Frenchman Street där både Jazz Vipers och Kermit Ruffins spelar.
Ett tåg tutar i fjärran, men inget kan överrörsta rytmen från en fest som aldrig tystnar.