Svarta filmsverige
Uppdaterad 2011-03-10 | Publicerad 2010-08-26
Detta är en kommenterande text. Analys och ställningstaganden är skribentens.
Fyllor, mord och knark till festivalerna
MALMÖ. Knark och misshandel. Alkoholism och mord.
Den blågula biobilden är alltmer svartvit. Eller svart.
Sverige är, inte, fantastiskt.
Utomlands har Stieg Larssons ”Millennium”, Wallander och andra blodiga thrillers gett en ny bild av Sverige.
De som trodde på en idyll med röda stugor och Bullerbyn blev förvånade.
Höstens svenskafilmer lär skaka om. Till festivalen i Toronto sänds ”Snabba cash”.
Där visas också ”Himlen är oskyldigt blå”. Ung man dras in i knarkhandel i Sandhamn på 1970-talet. Byggd på verkliga händelser.
Rolig och spännande. Peter Dalle är fantastisk i ena huvudrollen.
Bill Skarsgård är 17-åringen som får en hårdhänt lektion i livets skola.
Han är utmärkt i den och höstens andra premiär,
”I rymden finns inga känslor”. Man med aspergers syndrom försöker lösa sin storebrors kärleksproblem.
”Ond tro” heter Kristian Petris thriller. En spännande mardröm som väntar Toronto.
”Svinalängorna” tävlar i Venedig. En gripande resa till 1970-talet. Noomi Rapace spelar vuxna kvinnan som plågas av minnen från barndomens Ystad med två alkoholiserade föräldrar.
Peter Schildts ”Tusen gånger starkare” visar hur tjejer i niondeklass trycks ner och osynliggörs av killar och lärare. Som gjord för eftersnack.
”Till det som är vackert” kan låta mer romantiskt, men är ett starkt drama om en trasig 20-årig tjej från förort i Göteborg som förförs av finkultur och dirigenten Samuel Fröler.
Smärta och lidande.
Svensk film i höst.