Kenneth Gärdestad: ”Vi vet ju Teds kamp”
Uppdaterad 2016-02-22 | Publicerad 2016-02-21
Ted Gärdestads bror kritisk till andras uttalanden om sjukdomen i SVT:s dokumentär
Kenneth Gärdestad tyckte att SVT:s dokumentär om hans bror Ted Gärdestad var bra i sin helhet. Men han är kritisk till hur andra uttalade sig om Teds psykiska sjukdom.
– Vi levde med det här varje dag. Det fanns vissa uttalanden där som kändes lite tomma och konstiga. De kändes inte rättvisa, säger han till Nöjesbladet.
I år skulle Ted Gärdestad fyllt 60 år. Dokumentären ”Ted Gärdestad - för kärlekens skull”, som sändes ikväll på SVT, visar helt nytt material från hans liv. Kenneth Gärdestad, 67, är kluven till dokumentären.
– Om man ser helheten tycker jag den är väldigt bra. Totalt sett är det en bra bild av vad vi gjorde, och vad Ted stod för. Hans sökande efter ord och harmoni. Men det finns en och annan sak man hade tyckt kunde vara annorlunda, säger han till Nöjesbladet.
Kenneth Gärdestad pratar om bilden av sin brors sjukdom.
– Den var så mycket större än vad som går att presentera. Den mödan vi hade som familj att leva med någon som mår psykiskt dåligt. Det visades inte, säger han.
”Vi vet ju kampen”
I dokumentären är det flera som uttalar sig om Ted Gärdestad sjukdom.
– Det är lätt att säga ”vad hade hänt om han hade gjort si och så”. Men vi levde med det här varje dag. Det fanns vissa uttalanden där som kändes lite tomma och konstiga. De kändes inte rättvisa, säger Kenneth Gärdestad.
– Vi vet ju Teds kamp, hur den var under de senare åren.
Däremot tycker Kenneth att dokumentären lyckades visa Teds kärlek till livet.
– Den visar hans sökande, hans skörhet och hans musikalitet. Det presenteras i dokumentären och den delen är sann, säger han.
– Ted älskade livet, men fick ändå utstå de här svåra stunderna som hans sjukdom tog av han. Det var en heroisk kamp.
”Vill tacka de som ställde upp”
Den 22 juni 1997 hoppade Ted Gärdestad framför ett tåg vid Häggviks station i Sollentuna. Han orkade inte kämpa mer.
Familjen var ett stort stöd för Ted under hans sista år, men han hade också många vänner som fanns där för honom.
– Jag vill verkligen tacka de som ställde upp för Ted, både i hans musik och i hans själsliga liv. Så klart familjen, men också många andra som haft stor betydelse, som Janne Schaffer, Björn och Benny och Stikkan, säger Kenneth Gärdestad.