Benny Andersson hörs starkare inombords än det mest brusande buller

Jens Peterson

+++++
Benny Andersson
Piano
Deutsche Grammophon

KLASSISKT Det är underbart och berörande att sjunka in i de här
melodierna. Alldeles nakna. Visst kan många av oss fylla i orden till
”Thank you for the music”, ”The day before you came” och andra
klassiker som redan vunnit många hjärtan. Men de har mycket gemensamt
med ordlösa mästerverk som ”Stockholm by night”. Som låter bättre här
än i originalet på ”November 1989”. Allt hänger ihop fint, oavsett om
det är skrivet för ABBA på 1970-talet eller för en orgelinvigning i
Piteå i nutid som ”En skrift i snön”.

Benny Andersson kunde också tagit med ”Sunny girl” från 1966 och den hade smält in i den vemodigt vackra helheten bredvid svindlande rara ”Efter regnet”. ”Anthem” från ”Chess” får en mjukt glödande innerlighet i den här spröda versionen. Ur ”Kristina från Duvemåla” väljer han ”I gott bevar” och ”Aldrig”,
inte de mest kända numren.

Benny Andersson inleder så självklart med ”I let the music speak”, och i sammanlagt 21 stycken talar hans musik så lågmält och intensivt att den hörs starkare inombords än det mest brusande buller. ”Tröstevisa” är en av de finaste, och albumet tröstar gott i en alarmerande samtid.

BÄSTA SPÅR: ”I wonder (departure)”