Hoppa till innehållAftonbladet

Dagens namn: Kristian, Krister

Så minns vännerna och kollegorna Bo Holmström

Janne Josefsson: ”Han har inspirerat mig”

Uppdaterad 2018-04-17 | Publicerad 2017-10-13

Så minns vännerna Bo HolmströmSå minns vännerna Bo Holmström

Janne Josefsson var under en kortare tid kollega med Bo Holmström.

Han minns en reporter som hade ett unikt sätt att förmedla nyheter och känslor.

– Det är essensen i journalistiken och den förkroppsligade han.

Programledaren och journalisten Bo Holmström gick bort på fredagen.

SVT-profilen Janne Josefsson, 65, jobbade tillsammans med honom en kort period i ”Uppdrag granskning”.

– Jag gillade honom och vi fick en väldigt god kontakt. Jag kunde se den där drivkraften och det brinnande intresset för nyheten och han hade en otrolig förmåga att förmedla det i rutan, säger Janne Josefsson.

Josefssons starkaste minnen av Bo Holmström är klassiska ”lägg ut, lägg ut” och Norrmalmstorgsdramat.

– Där var han ju i sin vita trench coat i sitt esse.

– Han gillade reporterrollen och att komma fram till och förmedla en känsla och en nyhet, var den än ägde rum i världen. Och det är essensen i journalistiken och den förkroppsligade han.

Vi hade respekt för varandra

Janne Josefsson menar att de var olika typer av journalister.

– Vi är olika personer, man ska ju inte låta sig formeras andra, men man kan ju inspireras. Jag är inte Bo Holmström, jag är Janne Josefsson. Men vi hade repsekt för varandra. Han såg kanske delvis mina kvalitéer och jag såg hans kvalitéer. Han har inspirerat mig, men jag kan aldrig bli vem han var.

”Han var en av de där stora kanonerna”

SVT-journalisten Claes Elfsberg, 68, säger att bortgången av Bo Holmström kommer som ett väldigt sorgligt besked.

– Det var en god vän och en kollega, så jag tycker att det är väldigt tråkigt att han gått bort. Jag tänker naturligtvis på hans barn som har mist sin pappa.

Han minns hur han som ung journalist följde Bo Holmström på mycket nära håll.

– Personligen minns jag dramatiken runt Norrmalmstorgsdramat. Då var han en av de där stora kanonerna som ofta stod framför kameran och direktrapporterade medan jag var en juniorreporter som fick bistå med småsaker runtomkring.

Förebild och stilbildare

Claes Elfsberg ser honom som en banbrytare för svensk television.

– Jag tyckte att han var en förebild. När han började var allt väldigt svartvitt, stolpigt och fyrkantigt. Men det fanns ett antal personer som begrep att man kunde göra något speciellt med tv. Han visste hur man skulle göra för att höja värdet för berättelsen. På det sättet betydde han mycket som förebild och stilbildare.

”Har alltid beundrat honom”

I början av 90-talet jobbade Fredrik Belfrage, 68, tillsammans med Bo Holmström när de gjorde “Gomorron Sverige”. Då umgicks de mycket.

– Jag tycker att han var en fenomenal människa. En bussig, hygglig kanonkille. Jag är ju tio år yngre och jag har alltid beundrat honom.

Precis som de andra kollegorna och vännerna lyfter Belfrage fram Holmströms unika förmåga att skapa drama.

– Han var väldigt fängslande i det han gjorde. Man rycktes med. Hade man gjort ett reportage om hur man kokar ägg så hade han kunnat få det att bli otroligt spännande. Han hade den förmågan.

Kallades internt för ”Bosse Snygg”

Även Lennart Persson jobbade med Bo Holmström i programmet ”Gomorron Sverige.

– Han var en av de absolut största journalisterna under min tid. En stor ledstjärna. Han hade fantastiskt driv och en näsa för nyheter. Han var där det hände, när det hände, säger Lennart Persson.

Han berättar att det fanns ett speciellt smeknamn för Bo Holmström på redaktionen.

– Han var som de stora amerikanska reportrarna. Internt kallade vi honom för ”Bosse Snygg”. Han var en snygging alltså, en riktig håring. Attityd säger man idag. Och han hade ju attityd långt innan man hade börjat använda det uttrycket.

”Etsat sig fast i minnet”

Nyhetsankaret Ulf Wallgren. 63, säger att Bo Holmström var en man som många svenskar kommer att minnas.

– Det är naturligtvis en stark SVT-profil som har etsat sig fast i minnet hos många svenskar, tror jag. Inte minst med tanke på Norrmalmstorgsdramat, säger Ulf Wallgren.