Hoppa till innehållAftonbladet

Dagens namn: Kristian, Krister

Perrelli och Loreen kan bli de största förlorarna

Publicerad 2016-11-30

Varken Charlotte Perrelli eller Loreen är rädda för livet.

De har mest att förlora nästa år.

Det är precis samma procedur som förra året.

När deltagarna avslöjas brukar man vanligtvis få ta fjärrkontrollen och slå sig själv i huvudet.

Upprepande gånger. I minst en vecka. Annars står man inte ut.

En hammare fungerar också bra, för den delen.

Men inför 2017 behöver ingen ägna sig åt det årliga självskadebeteendet.

Visst, det finns väl ingen anledning att bada nakna i fontänen på Sergels torg av lycka. Det finns aldrig, aldrig, aldrig någon anledning att bada över huvud taget redan nu.

Men Charlotte Perrelli och Loreen som sätter lite fräs på föreställningen, åtminstone ett par månader innan tävlingen har börjat.

Inte för att vara sådan, men med tanke på att snittåldern på fjolårets finalister var ungefär tolv och halvt år kan Perrelli få det svårt. Det är ingen som väntar sig att hon ska gå långt. Däremot lär en hel del vara intresserade av hur djupt hon kan falla.

Och vad tänker Loreen med? Hur mår karriären? Hur stor är chansen att det ska gå bättre 2017 än med ”Euphoria”? Går det verkligen att göra som Carola och Perrelli och vinna tävlingen flera gånger i dag?

Jag har haft fel förr, men det är ytterst tveksamt. Gamla meriter känns i det här sammanhanget mer som en belastning än en fördel.

Men utan Loreen vore tävlingen samtidigt flera kilo lättare.

Bakom Perrelli och Loreen finns en... sedvanlig skara av favoriter i repris (Ace Wilder, Jon Henrik Fjällgren, Mariette), klassiska schlagerdivor (Roger Pontare), representanter från familjen Wahlgren-dynastin (Benjamin Ingrosso), ett och annat kort från lådan ”helt bananas” (Owe Thörnqvist) och en del relativt okända frågetecken:

Nano? Anton Hagman? Bella & Filippa? Dinah Nah?

De största skrällarna finns i det finstilta.

Producenten och låtskrivaren Robert ”Mutt” Lange är en upphovsmännen bakom bidraget med The Fooo Conspiracy. Att ”The Mutt” är överkvalificerad för Melodifestivalen är en av årets värsta underdrifter.

Han har bland annat producerat ”Back in black” med AC/DC, som är världens näst mest sålda album efter Michael Jacksons ”Thriller”. Robert producerade även Shania Twains skiva ”Come on over”, som är tidernas mest sålda countryalbum.

Att han var med och skräddarsydde Def Leppards sound på 80-talet bör väl också nämnas. Meritlistan är längre än en flygresa mellan Kiruna och Australien, tur och retur.

Och att The Salazar Brothers som har varit något av den svenska hiphopens ryggrad, både som medlemmar i The Latin Kings och producenter, är med på ett låtskrivarhörn var inte direkt väntat heller.

Avslutningsvis:

Årets ”Samir & Viktor”: de förvuxna tonåringarna i De Vet Du.

Årets ”om hon bara har en bra låt så är pallplatsen klar”: Mariette.

Hårdast på presskonferensen: Roger Pontare. Det såg ut som om Billy Gibbons i ZZ Top hade flyttat till fjällen.

Respekt.