Ordet geni är inte längre synonymt med ordet man
Det tog sin tid.
Alldeles för lång tid.
Men 2013 behöver du äntligen inte längre ha yvigt grått hår, ångestriden uppsyn och en penis för att kallas geni.
Geni enligt Nationalencyklopedin: Person med hög grad av begåvning och förmåga till originellt skapande. Med geni förknippar vi såväl författare, musiker, konstnärer (till exempel Goethe, Mozart, Michelangelo) som vetenskapsmän (Newton, Einstein).
Idel män, alltså.
Men de kvinnliga genierna har alltid funnits där.
Marie Curie, Virginia Woolf och alla de namnlösa som lämnat över matematiska uträkningar eller sonetter till sina män som tagit åt sig äran för dem.
Skillnaden är att vi först nu har börjat kalla dem för sitt rätta namn.
Kanske satte Diane Keaton igång något när hon kallade Meryl Streep för ”min generations geni” på Oscarsgalan 2009. När Lena Nyman dog 2011 var Börje Ahlstedt inte sen med att hylla henne som geni. Och så sent som i måndags utnämnde Fredrik Virtanen ”Girls”-skaparen Lena Dunham till veckans geni i den här tidningen.
Och det sprider sig. En snabbkoll på sociala medier de senaste dagarna visar att DN:s Hanna Fahl är ett geni, liksom skådespelaren/konstnären Amanda Ooms och – schlagerdrottningen Carola.
Personligen gläds jag åt att geniet Lena Sundström gör comeback i TV4:s ”Kalla fakta” när Lennart Ekdahl slutar. Sörjer att geniet Tina Feys tv-serie ”30 Rock” går i graven. Och ser fram emot att läsa den femtielfte boken av geniet Joyce Carol Oates i helgen.
Männen som länge åtnjutit epitetet verkar också känna av trenden. Att positionen är hotad. Så hur hanterar man det? Ja, författaren Stig Larsson löste det i den omdiskuterade intervjun med DN i höstas genom att själv utropa ”Jag är ett geni!”.
Skådespelaren Joaquin Phoenix är en av alla de män som kallats geni (och för all del även galning). I kväll har hans senaste film ”The master” premiär.