Ingenstans är en vinnare lika älskad
Uppdaterad 2011-03-08 | Publicerad 2003-10-25
Detta är en kommenterande text. Analys och ställningstaganden är skribentens.
NEW YORK
Oh boy.
Den här stan sliter dig i stycken.
Ingen älskar en förlorare.
Buuuuuuuuuuuu.
New York Knickerbockers blir råspöade (77-60) av
Utah Jazz och New Yorkarna i Madison Square Garden är obönhörliga.
Fem minuter kvar, de flesta har börjat gå.
Buuuuuuuuuuuu.
Många, även en del Mets-fans, är extra gnällliga eftersom Yankees samtidigt får stryk av Florida Marlins i femte matchen i basebollfinalen, villket meddelas i högtalarna mellan Outkasts "Hey Ya" och Busta Rhymes "Make it clap" (basket svänger).
Knicks är inte direkt poppis efter två missade slutspel, försäljningen av älsklingen Latrell Sprewell och bara två vinster av åtta under höstens försäsong.
- Den värsta fucking game jag sett. Värdelösa. Värdelösa, suckar snubben bredvid, ställer ner sin Cola och är borta.
Posts och Daily News reportrar ser ut som att de doppat pennorna i arsenik men är oväntat förlåtande för att vara blodhundar på New Yorks brutalaste blaskor.
- Sure, bedrövligt. Men ändå bara försäsong. Vi får se på onsdag, säger Frank Isola på News, en Andy Garcia-liknande snubbe som skrivit en bok om Knicks, och undrar vad Dahlin och Brolin gör i dag (jag säger dammsugare, stämmer det?).
En lika sopig match mot Orlando Magic på onsdag och Isola kommer att få Peter Wennman att framstå som om han var Mats Olsson och skrev om damlandslaget.
De är hårda i den här stan. De är det.
"I"m a New York city man, you just say "go" and that is that", sjöng Lou Reed, om kärlek.
Woody Allen har också fallit ur nåder.
Efter att den semianakronistiska "Anything else", med Jason Biggs och Christina Ricci, också gjort fiasko är Woody (övre östra) stans pellejöns. Speciellt efter brevet där han erbjöd att för "massa pengar" skriva memoarer som avslöjar allt om sitt gifta liv med Soon Yi, före detta styvdotter, och andra kvinnor.
Dessutom begär Ingmar Bergmans största fan ett hutlöst pris för att sälja sin bostad; mäklare kallar honom "galen".
Inte lätt att vara nåt i New York City.
Och Yankeesfansen. God daamn. De lär gnälla som bebisar om basebollens Real Madrid nu inte vinner två raka och tar hem World Series för 27:e gången.
Buuuuuuuuuuuu.
Men de menar inget illa.
De bara älskar den här stan.
I the greatest city in the world ska det inte finnas några förlorare.
Och: ingen annanstans är en vinnare lika beundrad.
I flera minuter.
Bruce Springsteen räddar Bottom Line. Inte mer än rätt. Det var här han blev bossen tack vare en rad klassiska gig 1975. Rosalita!
Just det : Angelina Jolie och Val Kilmer (ey, Batman!) gosade vid bordet bakom vårt på Hotel Hermitage i Los Angeles. Två härliga dårar, som gjorda för varann.
Angående LA: heltäckningsmattor. Hade glömt det. Heltäckningsmattor överallt.
Bara i Los Angeles, barn, bara i Los Angeles.