Hoppa till innehållAftonbladet

Dagens namn: Emil, Emilia

En sista elak uppgörelse

Uppdaterad 2011-03-11 | Publicerad 2009-05-09

Jag vet inte om ni uppfattat det, men jag har ju blivit snäll. Alldeles rekordsnabbt har jag gått från att vara ”vuxenmobbaren numero uno” till ”en ömsint samtidsskildrare”. I alla fall om man ska tro medierna.

Jag gillar den här nya mediebilden av mig själv och ska göra mitt bästa för att anpassa mig efter den.

Jag ska vara snäll. Skriva snälla saker om människor.

Men innan jag ger mig hän fullständigt, tillåt mig att ge mig på en slutgiltig uppgörelse. Låt mig en gång för alla berätta för er vilken typ av människor som jag helt enkelt inte klarar av:

Folk som ombeds att berätta något och som omedelbart säger ”Jag skulle kunna berätta, men då måste jag döda dig”. Folk som säger ”örongodis” om musik eller ”ögongodis” om saker som de tycker är vackra. Folk som säger ”messerschmitt” i stället för ”besserwisser”. Folk som karakteriserar sin egen humor som ”sjuk”. Folk som kallar sin flickvän för ”regeringen”.

Folk som kallar sovrummet för ”skjutbanan”. Folk som härmar Borat. Folk som går på nattklubb och dansar den där ”under ytan”-dansen från Pulp Fiction. Folk som läser Kay Pollaks böcker om att ”välja glädje” och säger att det förändrat deras liv. Folk som plötsligt får migrän. Folk som säger ”det ena med det fjärde.” Folk som svarar med sitt namn i telefon och lägger till: ”...mitt i maten”.

Folk som tycker att det är en DÖDSSYND att dricka kaffe latte efter klockan tre. Helvete, låt mig dricka kaffe när jag vill. Jag dricker latte vid midnatt om det passar mig! Folk som säger ”slå en pling” när de talar om att telefonera. Folk som låter, utstöter kroppsljud i bastun. Herregud, ni kan väl hålla käft där inne? Folk som tycker att Designtorget gör så ”fiffiga” saker.

Folk som kommer med statistik om flygsäkerhet när de träffar en flygrädd människa. Har de inte fattat någonting? Ja, VI VET att det är ”farligare att gå över gatan än att flyga”, men vi är rädda ändå, okej?  

Folk som går klädda i Burberry-rutor. Folk som är vegetarianer. Men framför allt: människor som är vegetarianer och som blir bjudna på middag och inför middagen ringer värden och VARSKOR om denna vegetarianism för att kontrollera att det inte blir något kött serverat.

Folk som ombeds berätta vilka dåliga egenskaper de har och säger saker av typen: ”Jag är FÖR noggrann. Jag är FÖR målinriktad.” Folk som tappar något och säger: ”Jag lägger den där så länge.” Folk som blundar när de spelar gitarr. Okej att Eric Clapton blundar om han vill när han spelar (det gör han visserligen inte), men jag klarar inte av att se nån hobbygitarrist sitta och spela ett solo och blunda. Folk som skryter med att de ”tittar mer och mer på TV8”.

Folk, ofta artister, som nått framgång, som dillar om ”den svenska jantelagen” när de blir kritiserade. Folk överlag som använder ordet ”jantelagen”. Folk som samlar poäng på Eurobonus och TALAR OM DET. Folk som envisas med att påstå det är ”töntigt” med vita tubsockor. Låt folk ha tubsockor om de vill, för guds skull!

Folk som matsnobbigt föraktar folk för att de tar ketchup till finare mat. Ketchup är sött och ibland kan det vara gott med söt smak till mat, era idioter! Folk som kallar andra människor för ”grabben” trots att de är jämgamla med varandra. Folk som kallar mig eller andra för ”gubben”.

Folk som på allvar påstår att bögar har bättre smak än heterosexuella. Folk som påstår sig älska kaffe och som går omvägar till sitt favoritcafé där ”den bästa bönan finns”. Folk som skryter i efterhand när de vinner TP.

Så! Skönt! Nästa vecka blir det snällt och fint.