”Om jag var Emma skulle jag nita fanskapet”
Jan-Olov Andersson om prinsparet i tv
Hård kritik mot krönikan om prinsintervjun
Herregud, vad inställsam TV 4:s intervju med prins Carl Philip och Sofia Hellqvist var!
Det korta snacket om kungabevakningen i Niklas Källners nya pratshow var mer intressant.
LÄS MER Så blev Sofia en del av kungafamiljen
Det är public service-tv som ända sedan de var ensamma på banan alltid har gått all in på kungahuset. Som kvällen före bröllopet också visar en intervju med prinsen och hans Sofia, gjord av Ebba Kleberg von Sydow.
Den är en halvtimme lång. Känns som en mer rimlig längd, med tanke på hur lite vettigt som blev sagt i Tilde de Paula Ebys möte med paret. Nu var det historik, inslag om Sofias (i allra högsta grad behjärtansvärda) arbete med barn och ungdomar i Sydafrika och så lite om prinsens dyslexi. Allt för att kunna dryga ut det till en reklamtimmes positiv tv. Och då återstår 45 minuter till, nästa måndag…
Själva intervjun var ju snudd på katastrof.
Ville eller fick inte (normalt proffsiga) Tilde de Paula Eby ställa följdfrågor? Varför hoppade man över sådant som hade gjort paret mer mänskliga? Hans racerdrömmar som ofta slutar i krascher och brutna lopp. Hennes förflutna som glamourmodell och ”Paradise Hotel”-deltagare.
Nu kändes hela intervjun som att paret lite stelt spelade sig själva, efter manus av hovets pressavdelning.
– Jag kanske inte har känt kärlekens magi innan Sofia, sa Carl Philip.
Vore jag Emma Pernald, som var ihop med honom i tio år, skulle jag nita fanskapet nästa gång jag mötte honom.
Fredrik Skavlans sidekick Niklas Källner drog igång sin pratshow ”I särklass med Niklas”. Visas på landsortstidningarnas sajter. Såg den på Corren.se, östgöte som jag är.
Filip Hammar eldade på med hur taskiga media varit mot Chris O'Neill och försökte få Ebba Kleberg von Sydow att öppna sig om kungabevakningen. Hon vaktade noggrant sin tunga, men sa att O'Neill ju inte gjort mycket för att motverka den negativa bilden av honom. Och erkände till sist att hovet är ”hopplöst omodernt, som en ”Truman show” som pågår framför våra ögon”.