En filmhöst att se fram emot
Uppdaterad 2011-03-08 | Publicerad 2005-08-26
Detta är en kommenterande text. Analys och ställningstaganden är skribentens.
MALMÖ
Det blir en stark svensk filmhöst.
Bland utropstecknen finns Josef Fares ”Zozo” och Ulf Malmros ”Tjenare kungen”.
En trend: Barn som dör och hotas.
Med musik av The Clash, Mikael Persbrandt i ny look och dramatiska färger lär mörka ”Bang bang orangutang” bli en av höstens snackisar.
Simon Stahos förra film ”Dag och natt” visade hur Persbrandts rollfigur kör runt. Utspelas mest i en bil där han pratar allvar med många kända skådespelare. I ”Bang bang orangutang” däremot kör han runt i en bil och öhhh? pratar allvar med kända skådespelare. Inleds med kaotisk ljudvolym och Persbrandt som hög chef. Snabbt inträffar en chockerande olycka, och efter den vill inte hans fru (mycket bra Lena Olin) att han ska träffa henne eller dottern.
Musiken är hjärtat i ”Tjenare kungen”, Ulf Malmros underhållande 80-talskick om ett punkrockband i Göteborg. Här finns både en nyskriven låt av Joakim Thåström/Per Hägglund och klassiskt Ebba Grön.
Ser ut som en film som lockar många till biograferna, och de nya ansiktena Josefin Neldén och Cecilia Wallin är perfekta i huvudrollerna.
”Harrys döttrar” är Richard Hoberts nya film och han är varmt välkommen tillbaka till samtiden efter medeltidsresan ”Tre solar”. Nya filmen är ett starkt drama om två systrar som båda är gravida. Ett av barnen dör strax före förlossningen, och sorgen får den ena av dem att bli besatt av den andras barn. Hemskheter i det förflutna kommer fram.
Även i ”Om Sara” av Othman Karim finns död och sorg, om en kvinnlig mäklare i Skåne och några år av olika förhållanden och livsstil.
”Doxa” har Eva Rexed från Van Veeteren-serien som engagerad djurvän i Malmö. Hon är förtvivlad över faderns (Freddie Wadling) cancer och undrar om det hänger ihop med hans fabriksarbete.
Människorna i ”Stockholm boogie” är yngre, drygt 20 och vilse i valet mellan fortsatt festande och sökandet efter trygghet. Utspelas under en natt på Söder i Stockholm, från Slussen till Västerbron och Skanstull.
Josef Fares ”Zozo” har en snoppmätning i inledning och småpojkarna i Libanon pratar också mycket sex, men annars kastas Zozo ut i en mer obegriplig del av vuxenvärlden. Gripande och mycket sevärd, byggd delvis på Fares egna minnen och känslor.
14-åriga pojkarna i ”Kim Novak badade aldrig i Genesarets sjö” har ett härligt sommarlov på 1960-talet innan våld och svartsjuka kommer in i deras värld. Berättas med imponerande bildglädje och behåller tonen i Håkan Nessers roman. När pojkarna en natt får se en naken Helena af Sandeberg älska är de övertygande om att de aldrig kommer att få se något vackrare i sina liv.
En stunds lycka för några unga. Annars är det mycket faror och död kring barn i biohösten.