Skådisar tävlade – i att se surast ut

Detta är en kommenterande text. Analys och ställningstaganden är skribentens.

”Låt den rätte komma in” och ”Maria Larssons eviga ögonblick”.

Två av de bästa fick känna sig som vinnare.

För andra var Guldbaggegalan en förlorad kväll.

Två mycket bra filmer fick fem baggar var. Det är de väl värda. Jag tycker ändå synd om ”De ofrivilliga” som också är originell och sevärd. Men kanske får nomineringarna fler att se den på bio.

Det var en rörig tv-sändning som underligt nog började med magi. En gala där presentatörerna ofta tog mer plats än vinnarna.

Knasigt verkade vara kvällens ledord.

Att män klär ut sig i kvinnokläder för att få skratt är ett grepp äldre än Guldbaggen, men Johan Glans och Björn Gustafssons nummer med misshandlade ABBA-låtar hade åtminstone med filmåret 2008 och ”Mamma Mia!” att göra.

Programledaren Johan Glans kämpade för att få skratt från skådespelare som tävlade i att se surast ut. Han inledde med en alldeles för lång stand up, men filmparodierna som var inspelade i förväg var mer genomtänkta.

SVT har inte reklamavbrott men det kändes så när de om och om och om igen sände reklaminslag för publikens röst. Ett evigt ”ring ring” som drog ner tempot.

Och när det kändes som segast påstod Johan Glans att det fanns tid att slå ihjäl. Gjorde det?

Det fanns ett sångnummer med The Puppini sisters som var välsjunget – men vad hade det med film att göra?

Andra ”Arn” var den av publikfilmerna som setts av flest och den vann mycket riktigt. Publiken röstar väl på sitt sätt på det priset redan när de köper biobiljett.

2008 var ett av de starkaste svenska filmåren. Men det var inte en av de starkaste Guldbaggegalorna.

Harriet Andersson sammanfattade mångas känslor under sitt korta tacktal.

– Snart börjar jag lipa så nu går jag ut.