Soran Ismail är för överlägsen
Statliga P3 får inte vara utslätat. Men P3 får inte vara ensidigt heller.
Därför är det rätt att Soran Ismail försvann.
Han är för överlägsen.
Det finns människor som inte haft tid eller möjlighet att tänka på allt, kanske för att de är unga, kanske för att samhället misslyckats med att utbilda och att ordna jobb. De är rädda. De dras ofta till Sverigedemokraterna.
Rädsla måste respekteras, och bildas bort. Rädsla leder till farliga försvarsmekanismer, till att man börjar leta syndabockar. Vanligaste måltavlorna är invandrare och kvinnor. Och media. Vilket är korrekt, ”media” är för rättvisa och mänskliga rättigheter.
Inom den ramen pågår dock en stor debatt. Man får säga vad man vill i det här landet. Man får också räkna med att folk säger emot. Debatten är ofta vild och sjungande, lärorik och demokratisk.
Där brister P3, tyvärr. Alla tycker lika i P3. P3 är ett rödgrönt fäste när det talas politik (vilket det inte görs särskilt ofta). Ytterst sällan hör jag något i P3 som jag inte håller med om. Det är inte bra.
Det ligger i en ungdomskanals natur att stå på gediget humanistiska ben, och hänsyn ska tas till att lyssnarna är barn som bör uppfostras till vettiga människor, men när det blir en kvalmig smet av basåsikter som inte intellektualiseras och diskuteras blir det kontraproduktivt.
Vissa som lyssnar blir förbannade. De känner sig uteslutna. Deras frågor hörs aldrig. Deras ensamhet hörs aldrig. Och betydligt värre, det väsentliga: Motargumenten hörs aldrig. Ingen förklarar varför feminism och antirasism är rätt, det bara slås fast. Det är inte folkbildning av P3.
Det talas mycket just nu om att ”åsiktskorridoren” - ett nytt namn för ”politiskt korrekt” - skulle vara trång. Den är allt annat än trång, den är för bred anser jag. Det visas alldeles för mycket tolerans mot populister som profiterar på rädsla.
Men, som isolerad kanal är takhöjden i P3 för låg. Och P3 måste ses som en isolerad kanal. Sveriges Radio kan inte förvänta sig att ungdomar även lyssnar på P1 och följer med i debatter eller ens är bildade.
I det ljuset blir det rimligt att själva arketypen för P3:s utmärkta åsikter ombads att ta time-out fram till valet om han inte gör uppehåll i sin heroiska kamp mot rasism - vilket de facto är en kamp mot Sverigedemokraterna eftersom SD är Sveriges enda främlingsfientliga parti.
Ännu bättre hade varit att ta in röster som Soran Ismail hade fått argumentera mot. Problemet är förstås att det är svårt, ja kanske omöjligt, att hitta lika intelligenta och roliga röster på den mörka sidan. Intelligens och humor frodas inte där. Och de flesta vill vara anonyma, av naturliga skäl, de skäms ju innerst inne.
Knepigt läge för P3. Det gick inte att hitta värdiga motståndare till Ismail, och ensam med likasinnade kollegor i studion blir det bara skendebatt. Skott mot ett mål.
Återstod: Adjö Soran Ismail. Sjukt - men rimligt.
Annars hade P3 varit uppenbara motståndare till Sverigedemokraterna och hur självklart det än kan verka för cirka 90 procenta av folket så är det oförenligt med en statlig radiokanals uppdrag.
Soran Ismail kommer att höras ändå. Han behöver inte P3. Men P3 behöver tänka till rejält.
Veckans ...
BABE. Nour El Refai. Tv-mässigt var Melodifestivalen godkänd i lördags.
ALBUM. ”Strong feelings”, Doug Paisley. Country med soul, blues, jazz ... årets album.
GANGSTERFILM. ”American hustle”. David O Russel, som senast gjorde mästerliga dramakomedin ”Du gör mig galen!”, är väldigt, väldigt Martin Scorsese här, fast lättsammare. Christian Bale är fantastiskt överkammad, Jennifer Lawrence fantastiskt irriterande. Underbar film, 10 Oscarsnomineringar, premiär på fredag, med Amy Adams. Ett nära-mästerverk.
ROMKOM. ”Her”, av Spike Jonze, med Joaquin Phoenix. Ljuvlig och kanske sorglig vision av en nära framtid där vi alla bär trevliga bomullskläder, ständigt talar med våra smarta telefoner och dejtar våra operativsystem. Underbar film, fem Oscarsnomineringar, med Amy Adams. Ett nära- mästerverk.
BOK. ”David & Goliat”, Malcolm Gladwell är verkligen genial. New Yorker-skribenten förmår popularisera vetenskap bättre än någon annan. Här handlar det om hur man vänder svagheter till fördelar. Man bryter mot reglerna. Som lille David gjorde när han knäckte store Goliat med en sten i huvudet. Inga muskler i världen står emot det.
TV-KOMEDI. ”Söder om Folkungagatan”, söndagar, Kanal 5, fortsätter att växa. Många festligt träffsäkra hipsteriakttagelser och roliga scener.
FRÅGA. Anser de programledare som faktiskt får vara kvar i P3 att SD är ett ”ganska okej parti ändå”, med rötter i nazismen
Fråga Fredrik
Visst är ”Girls” inte riktigt lika bra säsong 3?/Mary
Svar: Men ändå väldigt bra.