Hoppa till innehållAftonbladet

Dagens namn: Elise, Lisa

Städerna som hatas och hyllas i sånger

Uppdaterad 2011-03-08 | Publicerad 2005-03-07

Detta är en kommenterande text. Analys och ställningstaganden är skribentens.

Jag gillar storstäder. Jag gillar sånger om storstäder.

Nu har Stockholm ägnats ännu en samlingsskiva.

Blå och mycket vuxen.

Cd:n "Staden i blått" kom i veckan med smakfulla sånger och en snygg liten bok med fina foton av Jeppe Wikström. Det är en samling för folk som gillar elegant jazz och Olle Adolphson, musik som låter som utsikten från Fjällgatan dit alla turistbussarna kör. Naturligtvis "Sakta vi gå genom stan".

Det som bryter mot Turistrådet-soundet här är John Holms "Ett enskilt rum på Sabbatsberg" och Lars Forssells excentriska "En fransman i Stockholm". Bland de 13 sångerna på "Staden i blått" finns även ett par som det är oklart om de handlar om Stockholm, Ola Magnells "Höstkänning" och instrumentala "En månskenspromenad". Plus för att de grävt fram Tony Joe Whites "Stockholm blues".

Det finns många andra Stockholm och det finns många andra sånger om Stockholm.

För några år sedan kom en bättre samling, "Femton sånger om Stockholm".

Mer rockig, med låtar av Orup och Mauro Scocco och discodunkande "Stockholm", Pugh Rogefeldts klassiker.

Ingen av de här samlingarna har någon låt av Ulf Lundell, som skrivit många fina Stockholmssånger. Just D gjorde smittande "tbax t stan" och Miles Davis har spelat in "Dear old Stockholm".

Problemet med att sätta ihop sådana här samlingar är ofta rättigheter. Den definitiva Stockholmssamlingen väntar fortfarande på att göras. Där man kan kontrastera HasseåTages "Rågsved" med Thåströms "Höghus, låghus, dårhus". Lägga Dag Vags "Tjockhult" mot mer älskande saker som Mauro Scoccos "Hem till Stockholm.

De flesta sångerna om Stockholm är hyllningar.

De flesta sångerna om städer är hyllningar.

Ju häftigare stad, desto fler sånger.

Om Borås finns väl bara Galenskaparnas skämtsamma försvenskning av "New York, New York", men om just New York finns hur mycket som helst. Liksom Paris och London.

Los Angeles är unikt. Det finns många hatsånger om stan, många om att nu är det dags att åka därifrån. "L.A freeway", "Do you know the way to San Jose?", "By the time I get to Phoenix", "Midnight train to Georgia" - listan kan fylla en egen cd.

De bästa titlarna om städer är ofta långa.

Som de här: "Too dumb for New York city, too ugly for LA" (Waylon Jennings), "Frances Farmer will have her revenge on Seattle" (Nirvana), "Stuck inside of Mobile with the Memphis blues again" (Bob Dylan), "What made Milwaukee famous (has made a loser out of me)" (Rod Stewart bl a), "En torsdagkväll i Vedbæk" (HasseåTage), "Berlin, dein gesicht har sommersprossen" (Hildegard Knef).

Kortare favoriter: "Get out of Denver", "Luckenbach, Texas", "London calling", "Boy from Tupelo".

"Jag har varit i alla städer" öppnar Håkan Hellströms busfärska cd. Och har man inte det så har man åtminstone hört sånger om alla städer.

"Amsterdam dog shit blues", någon?

Dagens rätt

Se bildspel med bilderna och låtarna om Stockholm

Dagens rätt

Följ ämnen i artikeln