Internet lyckades inte ta död på bokens magi
Vad hade ni för magi som internet har dödat?
På omslaget har en man blivit infrusen i ett isblock.
Än i dag går det knappt att hitta en starkare bok än den smått bortglömda ”Lyckad nedfrysning av Herr Moro”.
Vad hade ni för magi som internet har dödat?
Frågan ställs av en kollega på Twitter.
Tråden fylls av minnen av cypriotiska piratkopior av Tim Burtons ”Batman” och obskyra musikvideor med svenska black metal-bandet Bathory på VHS-kassett.
Den magnetiska känslan att du är ensam om att ha upptäckt en bok, film, skiva, låt eller bootleg från 1978 har försvunnit. Allt finns på internet, och fler än du tror pratar redan om det.
Boken var ett experiment
Det är nödvändigtvis ingen nackdel, tvärtom. För min generation orsakade frustrationen över att inte kunna få tag på något man hört talas om gråa hårstrån långt innan 20-årsåldern.
Mitt bidrag till tråden hade varit ”Lyckad nedfrysning av Herr Moro”. På 90-talet var boken, åtminstone för någon som bodde utanför Stockholm, ett rykte och en sägen. Det var svårt att hitta ett exemplar av de omskrivna pärmarna med grönt omslag och orange text.
Boken var ett experiment och sammanställdes med stöd av Stockholms läns landsting. Den delades ut till alla niondeklassare i Stockholms län 1992. Syftet var att uppmuntra eleverna att utbilda sig inom vård och omsorg. Vårdyrkenas status och popularitet hade stadigt minskat sedan 70-talet, något som oroade en av bokens redaktörer, filmregissören Roy Andersson.
Allt blandas med outhärdliga bilder
”Lyckad nedfrysning av Herr Moro” ville skapa debatt, eller åtminstone ett samtal, om människans värde. Med utgångspunkt från författaren och filosofen Freidrich Schillers ord ”Att tänka är att jämföra med det förflutna” samlar antologin texter från skönlitteratur, filosofi, religion, politik och naturvetenskap. Materialet binds ihop av oförglömliga fotografier.
Jesu bergspredikan och FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna. Margaret Duras och Fjodor Dostojevskij. George Orwells fasansfulla novell ”Hängningen” och det periodiska systemet. Albert Einstein och Sigmund Freud. Allt blandas med outhärdliga bilder på nazisternas rasbiologiska näsmätningar, misshandeln av judiska kvinnor och barn i Ukraina 1941 och lynchningar av svarta människor i amerikanska Södern.
Omslagets sanningshalt, där en herre vid namn Moro på 1920-talet låter sig frysas in i ett isblock i 30 minuter för att sedan hackas loss, kan och har diskuterats. Men som humanistisk stridskrift äger ”Lyckad nedfrysning av Herr Moro” en odiskutabel kraft.
Avfärdas som ett slöseri med skattepengar
Meningen var att ”Lyckad nedfrysning av Herr Moro” skulle ingå i en tre år lång kampanj med bland annat affischer och en bilaga i DN, men projektet stoppades långt innan dess. Flera borgerliga politiker och ledarsidor kritiserade ”Moro-kampanjen” för att vara obegriplig, onödig och dyr.
Tanken att en liknande bok, eller för den delen ett lika omfattande projekt med dagens digitala verktyg, skulle genomföras år 2020 är nästan skrattretande.
Då som nu går ”Lyckad nedfrysning av Herr Moro” i direkt polemik med sin kulturfientliga samtid. Då som nu ifrågasätter den hur tanken på människans jämlikhet och lika värde har kunnat bli kontroversiell. Då som nu hotas samhället av rasism, lågkonjunktur och vårdkris.
Då som nu kan medmänsklighet och upplysning så förtvivlat lätt avfärdas som ett slöseri med skattepengar.