Hjärtat brister på 14:e gatan, N.Y.
Uppdaterad 2011-03-08 | Publicerad 2004-01-10
Detta är en kommenterande text. Analys och ställningstaganden är skribentens.
NEW YORK
Aaaaaaah, aaaaaaaaaa, aaaaaaaaaaaa.
14th Street, 14th Street, 14th Street.
Rufus Wainwright, Rufus Wainwright, Rufus Wainwright.
Skägget kliar och orden är försvunna. Nu igen, grabben, nu igen. Sånger får tala. Googlar exflickvänner och blivande kärlekar. Sover med lampan tänd och funderar på dvd-invasionen medan Jack Nicholson grinar från tv-apparaten.
Dvd-film är sjukt stort nu! Sålde för 17, 5 miljarder dollar förra året, och växer rekordsnabbt. Kommer att sno ännu mer tid (dollar) från tv, musik, internet, läsning " livet.
Måste stå emot. Hej då, Jack.
Så. Ut. I kylan. Biter som en ilsken byracka gör den och de gula taxibilarna byter skift klockan 17, när alla behöver åka som mest, när allt är hysteriskt. Dagförarna slutar sina 12-timmarspass och nattförarna går på sina. Ett glapp. Mitt i rusningen. Så har det varit i över 20 år, tydligen.
Eller hur, jag vet vad du tänker: "Helt vansinnigt."
Jo, man tänker ju det.
- Men byter vi inte då missar ett skift de bästa körningarna, säger chauffören, en turk ungefärligen.
Vet inte vad det betyder, men det låter logiskt, kanske.
Hoppar av på 14th Street.
Åh, 14th Street.
14:e gatan är den mentala - och faktiskt den faktiska, men jag tycker inte om att slå fast saker; det finns det redan för många som gör - gränsen till downtown.
Uptown anses då lite stelare, äldre och tjusigare. Downtown lite slappare, yngre och hippare.
Det finns Manhattanbor som skryter med att de aldrig gå söder om 14th, och det finns Manhattanbor som skryter om att de aldrig går norr om 14th.
Rufus Wainwright går på 14th i riddarrustning med ett stort hål för hjärtat i sången "14th Street" tillsammans med någon som har "min förlorade brors själ, min kära mors ögon" på väg till doktorn efter tankar på graven.
Rufus, 30, folksångaren Loudons plågade Edith Piaf-son, undrar varför kärleken var tvungen att krossa hela hans hjärta, "kunde du inte skonat en enda liten bit?" ber han, så full av exploderande melodier och översvallande drama.
"Why"d you have to break all my heart?
Couldn"t you have saved a minor part?"
Inte för att jag känner så, än, men man väntar sig väl alltid det värsta, eller hur, men här går jag nu på 14th street med "14th Street" i hörlurarna och kan inte bestämma mig för uptown eller downtown, för nånting mer än att denne spröda Tintomara har gjort ett mästerstycke.
Det är såna tider nu, januari, Manhattan flyter som ett isflak mellan Hudson och East River. Man irrar. Men:
"Don"t ever change you hungry little bashful hound."
En vacker dag tänker Rufus lära sig att bevara kärleken, inte bara låna den, och det kommer att finnas regnbågar och det kommer att finnas svar.
"Don"t ever change, don"t ever worry
Because I"m coming back home tomorrow
To 14th Street where I won"t hurry"
Det kanske inte ser så ut, och det kanske inte är så, men det känns jävlar som så att hjärtat brister på "14th Street".