Smart och elegant men färre skratt i Dorsins nya revy
Så bra är ”Svenska revyn – en nationell angelägenhet”
Publicerad 2024-09-16 10.42
Svenska revyn – en nationell angelägenhet
Scalateatern, Stockholm. Regi/koreografi: Anna Ståhl. Med: Henrik Dorsin, Vanna Rosenberg, Johan Ulveson, Svenska Sånggruppen AB, Jävla Livgardets Paradorkester med musik av Per Ekdahl.
Mycket musik. Mindre humor.
Henrik Dorsins nya revy cirklar kring svensk nationalromantik utan att säga något särskilt. Några starka nummer räddar föreställningen, men mycket är fyndiga formuleringar utan poänger.
Allt är inte guld som rimmar.
Låt oss prata om blåbärspaj.
Under sommarens ”Allsång på Skansen” gästade Henrik Dorsin och ensemblen med sångnumret ”Det löser sig med blåbärspaj”. Låten, som känns som den pågår i timmar, har just detta degiga budskap. Bort allt vad oro gör, bort allt som kväljer. Blåbärspaj tröstar. Det är gulligt, men knappast något som ger någon djupare insikt eller väcker nya tankar. Eller skratt.
Dorsin briljerar i trevliga kupletter, och det är kvickt men inte alltid kul. Ett sångnummer beskriver Sveriges regentlängd sedan Gustav Vasa. Allmänbildning på vers, som ett studentspex i lyxversion.
Allt är dock suveränt framfört. Här finns duktiga musiker och skickliga sångare, scenografi och kostymer som ger en generös scenupplevelse. Ibland är mask och kläder det bästa med numret. Vanna Rosenberg är fantastiskt bra i några vitt skilda roller, både Johan Ulveson och Dorsin är komiska mästare. Kongenial nyskriven musik som funkar både för strama körarrangemang, lokalbedövad folkmusik i Dalarna och ett dansbandsnummer som tillhör höjdpunkterna.
Bäst är ett långt parti där kända svenska konstverk kommer till liv. Det är mycket begåvat, och innehåller allt som en bra revy ska ha. Där visar Henrik Dorsin sin storhet som manusförfattare och revyartist.
Som helhet är det här annars mindre skrattretande än hans tidigare föreställningar.
Mycket utspelas i det förflutna, och vi kan associera till Hasse och Tages ”Spader, madame!” Med en liknande kostymklädd mix av spirituellt språk och elegant arrangerad musik.
En dagsfärsk sketch driver med Ulf Kristersson (Johan Ulveson), Jimmie Åkesson (Vanna Rosenberg) och Gunnar Strömmer (Henrik Dorsin). I ett annat nummer dras Sandemoses danska småstad Jante fram när Sverigebilden ska belysas.
Programmet som hör till revyn är värt en omväg. En vacker souvenir med klistermärken och en rolig text av Andrev Walden. Här står också de flesta av Henrik Dorsins sångtexter, så man kan uppskatta de språkliga finesserna långt efter artisterna lämnat scenen. Kanske fnissa mer i efterhand?
Blåbärspajen återkommer när det närmar sig final, och då knyts en del tankar och trådar ihop på ett snyggt vis. Man blir mer imponerad än road. Upprepning kan vara en effektiv komisk effekt, men ibland känns upprepning bara som något som håller på för länge.