Paret Donovan är de nya Sopranos
Fredrik Virtanen om sin syn på nöjesvärlden – varje måndag
Svensk tv är i kris, internationella tv-serier är svaga – och Colin Farrell och Vince Vaughn ska förstöra ”True detective”. Suck.
Men Ray Donovan och hans fru är århundradets tv-kärlekshistoria – i ”Sopranos”-klass.
Var är Jennifer Aniston?
Hon borde dammas av, släppa komedi- och romansfacket och bli en hård, intelligent och skadad snut i nästa fristående säsong av magnifika ”True detective”.
I stället har tv-kanalen HBO meddelat att de öve... – jag tänkte skriva ”överskattade” men det är de ju inte – övergivna köttbergen Vince Vaughn och Colin Farrell ska få chansen att rebranda sig till riktiga skådisar.
Det är som att ge capricciosa chansen att spela vongole. Det går inte. Och att döma av förra säsongens manliga stirr är risken stor att Rachel McAdams får nöja sig med att spela champinjon.
Tv har problem just nu, såväl högt och lågt som sidledes. Det svenska tv-utbudet av underhållning bygger på repriser av tidigare hits. Kanal 5 försöker och halvlyckas med lågfinansierade humorsatsningar, TV3 lyckas bara med ”Paradise hotel” och på de två drakarna är TV4:s stjärnladdade ”Så mycket bättre” det enda att se fram emot i höst.
Det är svårt att vara reklamfinansierad tv-kanal när färre och färre tittar på reklamen. Varför SVT är så svagt är mer oklart. Kan bero på att man satsar kreativitet och resurser på myran SVT Flow och elefanten ”Melodifestivalen” men resultatet är detsamma – generell kackighet.
Och vi som grävt djupt i streamingkanalernas tv-seriemylla har svårt att hitta nya serier som smakar gås. Tv-seriens guldålder är sedan några år i konsolidering. ”Gotham” – tja, men barnslig. ”The Knick” – jovars, men distanserad. ”OITNB” – nej, zzzäsong två.
Men! För att vara positiv:
Jag har blivit kär i dramathrillerkomedin ”Ray Donovan” på HBO Nordic, och mest av allt kär i kärleksrelationen mellan den hårdföre Liev Schreiber (Ray) och hans pragmatiska fru Paula Malcomson (Abby).
De lever i ett traditionellt, närmast grottmansartat, äktenskap där särskilt Ray fuckar upp och Abby börjat tröttna.
Men samtidigt, han är ju en stereotyp av irländsk arbetarklasskatolik i USA, är familjen allt. Han är där, han är alltid där, oavsett hur många märkliga uppdrag för maffian eller Hollywood han än bollar med. Abby ser det. Utan att tappa sin värdighet eller låta sig trampas på tar hon tillbaka Ray efter hans haverier. Hon vet att hon egentligen har makten. Hon älskar honom. Men Ray älskar henne mer. Han är dödligt kär i sin fru, han gör allt för henne.
Ray och Abby har levt hårt och länge tillsammans med deras två barn och de lär leva hårt och länge tillsammans för alltid även om det just nu ser, hrm, skakigt ut, kan jag väl säga utan att spoila säsong två. Vad kommer att hända?
De är tv-serievärldens mest shakespeareska par sedan Tony och Carmela Soprano.
Tv är trots allt ännu värt att se på.