Svenska Akademien diskuterar Ukrainastöd

helskärm

Svenska Akademien följer ”med djupaste oro utvecklingen i Ukraina” och diskuterar just nu frågan om stöd- och hjälpaktioner i Akademiernas kommitté för mänskliga rättigheter.

Kommittén består av representanter från Kungliga Vetenskapsakademien, Vitterhetsakademien, Svenska Akademien och Sveriges unga akademi. Deras arbete utgår från FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna och bedrivs självständigt med utgångspunkt i fall och frågor som uppmärksammats av sekretariatet.

”Vi följer med djupaste oro utvecklingen i Ukraina och kommer att diskutera frågan i Akademiernas kommitté för mänskliga rättigheter”, skriver Svenska Akademiens ständige sekreterare Mats Malm i ett mejl till TT.

Riktade stödinsatser

Enligt uppgifter till TT är diskussionerna om hur kommittén för mänskliga rättigheter kan komma att stödja Ukraina redan i gång. Det är däremot oklart vilken typ av stöd kommittén kan komma att bidra med eller när det eventuella stödet presenteras.

”Akademien har en tradition av att stötta organisationer som arbetar för yttrandefrihet och stöd till förföljda författare. Även i denna situation är det dit vi kommer att rikta våra stödinsatser”, skriver Svenska Akademiens representant i kommittén, Åsa Wikforss, i ett meddelande.

Skickat brev

Kungliga Vetenskapsakademien och Vitterhetsakademien har redan ställt sig bakom All European Academies (Allea) uttalande om kriget i Ukraina. Nu har Svenska Akademien beslutat att göra det samma – trots att den inte ingår i organisationen.

Allea, som representerar fler än 50 akademier i över 40 europeiska länder, skriver i uttalandet att de uppmanar den ryska regeringen att respektera de internationella konventionerna om skydd för civila och kulturföremål.

Vidare kommer Allea att ”noga bevaka situationen och överväga att vidta ytterligare passande åtgärder till stöd för vår ukrainska medlemsakademi, dess ledamöter och akademiska samfund”.

Tidigare har kommittén engagerat sig i den svensk-iranske forskaren Ahmadreza Djalali. Forskaren greps i Iran och dömdes till döden för spioneri i en rättegång som av människorättsorganisationer beskrivs som bristfällig. Då skickade kommittén brev till högsta ledningen i Iran med budskapet att frige Djalali.