Gram Parsons liv borde också bli en filmsuccé
JOSHUA TREE. Firar midsommar i öknen där Gram Parsons dog och inser att det borde göras en samtida ”biopic” även om honom.
Den skulle, gjord på rätt sätt, vida överträffa Queen- och Elton John-succéerna.
Det var i september 1973 countryrock-ikonen Gram Parsons somnade in i ett skabbigt rum på lilla motellet Joshua Tree Inn i Mojave-öknen ett par timmar öster om Los Angeles.
Motellet finns fortfarande kvar – det ligger norr om Yucca Valley längs Twentynine Palms Highway, precis innan avfarten mot berömda Joshua Tree National Park – och lever högt på minnet av Gram.
Bo i rummet där han dog
Man kan till och med bo i rummet där han somnade in, nummer 8. Det har jag alltid sett som väl makabert, men jag dras ständigt till trakten – just på grund av honom och det han fann så inspirerande i den bedårande miljön att han plockade med sig alla han kände hit, inklusive kompisarna i Rolling Stones.
Den här gången slår det mig också att han i dessa tider av succéartade ”biopics” borde bli föremål för en film.
Den skulle, utförd på rätt sätt av rätt personer, kunna bli en lika stor succé som ”Bohemian Rhapsody” och ”Rocketman”.
Musiken är fantastisk, det tycker i princip alla som får höra den – och detsamma gäller storyn om hur rikemanspojken från Florida blev den amerikanska själens främste musikaliska uttolkare, på blott två album, och sedan gick vilse i jakt på nya kickar.
De borde få huvudrollerna
Frågan är vem som ska spela honom. Sam Rockwell vore säkerligen enastående som Gram, men är kanske för gammal. Så jag slår ett slag för Joe Keery från tv-serien ”Stranger things”. Han hör till den senaste skådespelargenerationens stora begåvningar, ser bra ut – och spelar dessutom gitarr i psych-bandet Post Animal till vardags.
I rollen som Emmylou Harris – Parsons radarpartner – skulle Amy Adams vara perfekt, men antagligen bara i Rockwell-given. Emma Stone kanske? Blake Lively?
Det finns fler artister och band som förtjänar att få Hollywoods kameror riktade mot sig – och jag tänker då inte första hand på de mest givna, vars story alla redan kan. Mer som, tja, Louvin Brothers. Och om dem görs det tydligen redan en film, gievtvis kallad ”Satan Is Real”, med Ethan Hawke som onda snillet Ira Louvin.
Fler filmkandidater
Johnny Ace, Shangri-Las, Johnny Thunders, Dusty Springfield, Patsy Cline, Roy Orbison, Doug Sahm, Howlin Wolf och Little Feat är andra namn vassa manusförfattare borde ta och läsa in sig på.
Och med det ber vi att få önska glad midsommar från öknen.
ORSAKER TILL EXTAS
Bruce Springsteen – Western Stars (Album)
Jag envisas med att tycka ”Hello Sunshine” är allra bäst, men det finns definitivt mer magi här.
City on a Hill (Showtime-serie)
Känns som det kanske kan bli nåt.
Eli Young Band – Break It In (Singel)
Den stora midsommarhymnen i öknen.