Benny Anderssons klassiker som klassisk musik

”Jag valde bort allt som kräver trummor”

Jens Peterson

Benny Andersson om nya albumet

Benny Andersson har gjort en ny soloskiva. 21 av hans melodier som klassisk musik. Abba-pärlor och ”Anthem”, men också mindre kända bitar.

Han spelar upp några för oss på flygel. Men någon soloturné som konsertpianist gör han inte.

– Det blir en felton här och där, säger Benny Andersson. Det vill man inte göra inför en publik som har betalt.

Ingen ”Waterloo”. Ingen ”Dancing queen”. Ingen ”Du är min man”. När Benny Andersson valde melodier till sin nya soloskiva gjorde han en lista på 40 låtar.

– Jag tog bort allt som kräver trummor, säger Benny Andersson. Jag satte mig vid flygeln i studion och spelade in när det var ledigt. Det var roligt och avslappnat.

”Piano” heter albumet som släpps den 29 september. Benny Andersson tog det också piano när han spelade in. Sång för sång växte fram.

Här finns melodier från ABBA och Benny Anderssons orkester, från musikalerna ”Chess” och ”Kristina från Duvemåla” och instrumentala ess som ”Tröstevisa” från 1989.

Hittade du något nytt i sångerna när du återbesökte dem?

– När jag lyssnade på allt efteråt blev jag glatt överraskad. Det är väldigt homogent, oavsett om det är från 1973 eller 2016. Det ska till en väldigt speciell person som kan säga när de kom i original. Det är substans i musiken trots att allt utom pianot är borta. Då kände jag mig ganska nöjd.
”Piano” ges ut av klassiska etiketten Deutsche Grammophon som byggt prestige under 120 år. Benny Andersson mejlade tre prov på melodier utan att säga vem de kom ifrån. Tyskarna greps av den vackra musiken och ville ge ut den.

Benny Andersson spelar ”Sunny girl” från 1966, som inte är med på skivan, och smakprov ur ”Anthem” och”You and I”. Musikantkollegan Göran Arnberg har skrivit noter utifrån Benny Anderssons 21 inspelningar och gjort en notbok som kan köpas. Ur den spelar konsertpianisten Julia Sjöstedt ”Stockholm by night”, från ”November 1989”.

Benny Andersson är rörd.

– Det är som att höra någon annans musik, säger han. Det kunde vara en idé. Vi kan åka på konsertturné där pianister som Julia spelar mina låtar. Så kan jag sitta i en stol som Claes Eriksson i ”Galenskaparna”och berätta. Vi får se.