Natalie Portman: ”Jag är som en varulv”
Nöjesbladet möter Oscarsnominerade stjärnan
Uppdaterad 2017-02-03 | Publicerad 2017-02-02
HOLLYWOOD. Natalie Portman räknas till en av Hollywoods skickligaste skådespelerskor.
Ändå är det extremt tyst om huvudrollsinnehavaren som Osarsnominerats för Sverigeaktuella ”Jackie”.
– Jag är som en varulv. Jag byter skepnad om natten, säger den gravida 35-åringen.
Portman är ett lysande exempel på att det går att hålla en hög profil som stjärna och samtidigt undvika rampljusets baksidor med ständig bevakning, paparazzijakt och intrång i privatlivet.
– Jag har ett helt vanligt liv, säger den blivande tvåbarnsmamman när hon tar emot på ett hotell i Beverly Hills.
– Kanske beror det på att min familj alltid har stått utanför showbiz. De har aldrig haft någon relation till min karriär eller någon ekonomisk inblandning.
Portman, som föddes i Jerusalem men i dag delar sitt boende mellan Los Angeles och Paris, uppger att hon alltid hållit sitt privatliv separat.
Annan på natten
− Det känns som om mitt liv existerar lika mycket utanför som i filmbranschen. Jag är en sak på dagen och en annan på natten.
Många av de senaste dagarna har hon varit Jaqueline ”Jackie” Kennedy, hustrun till USA:s legendariske president John F Kennedy.
– Det var otäckt att ikläda sig rollen av en ikon. Det kan lätt bli en karikatyr om man gör fel.
Det har hon enligt kritikerna inte gjort.
Handlingen utspelar sig dagarna efter att presidenten 1963 skjutits till döds och tar avstamp i en intervju Jackie gjorde med magasinet Time.
Se huvud explodera
– Vi hade mycket kort tid till förberedelser när vi fick klartecken av filmbolaget. Jag gjorde allt på en gång. Jag övade med en dialektcoach för att sätta hennes sätt att prata, jag gick på rundvisning i Vita huset och jag läste tolv biografier om henne.
Regissören Pablo Larrin använder flashbacks för att visa vad änkan varit med om.
– Mordet var mycket otäckt och svårast att filma. Känslomässigt går det inte att föreställa sig något värre än att se makens huvud explodera i ens knä.
Portman skakar på huvudet, som om bara tanken på händelsen gör henne fysiskt illamående.
– Jag ville skrika och gråta hysteriskt, men det kunde jag inte eftersom hon inte gjorde det.
Portman och filmmakarna målar långt ifrån upp något idolporträtt av Jackie.
– Jag känner inte att jag var tvungen att försvara henne. Vi har alla fel och brister och att få visa det lockade med mig till projektet.