”Fråga doktorn”-Karin om tittarnas tuffa kritik

Många tittare blev upprörda av det senaste avsnittet av SVT-programmet ”Fråga doktorn”.

– Det är ett svårt ämne som vi ska våga ta tag i, säger läkaren Karin Granberg nu om attackerna.

– Men vi måste behandla varandra med respekt.

SVT:s svar på kritiken: ”Måste baseras på läkarnas kunskap”

Måndagens avsnitt av det populära programmet ”Fråga doktorn” handlade om sköldkörteln och
sågs av över 800 000 tittare. Men vissa rekommendationer irriterade tittarna, liksom en felaktig
uppgift om en medicin.

Många sköldkörtelsjuka ifrågasatte experten Cecilia Falls och läkaren Karin Granbergs kompetens
och på Facebook tvingades redaktionen att stänga ner en länk där det fanns personliga påhopp
och arga kommentarer.

– Jag visste att det här ämnet angår och engagerar många, säger nu Karin Granberg om stormen
efter programmet.

– Men det blev för många påhopp på Facebook och på en sån nivå att man måste ta bort dem.

”Van att stå i stormens öga”

Karin Granberg har varit den läkare som tittarna kan vända sig till i programmet sedan i februari i
år. Hon jobbar som allmänläkare sedan många år, men har även varit läkare i både tv-programmet
”Expedition Robinson” och ishockeyläkare för Skellefteå AIK.

– Jag är van att stå i stormens öga, så det har jag inget emot, säger Karin Granberg.

helskärm

– Det här är också en patientgrupp som inte känner sig sedda och hörda, men det är viktigt med
ett respektfullt bemötande mellan varandra tycker jag.

Karin Granberg menar också att det måste finnas en öppenhet kring kritiken och att den inte ska
mörkas.

– Vi kommer kanske inte kunna ha ett helt program om sköldkörteln, men jag kommer att ta upp
det här ämnet flera gånger.

400 000 svenskar drabbade

En av anledningarna till att många som såg programmet kommenterade experterna var medicinen
NDT. Den utvinns ur grisarnas sköldkörtel, den används i många länder men är inte godkänd i
Sverige utan måste skrivas ut på licens. Cirka 400 000 svenskar lider av en sjukdom i sköldkörteln,
och blir inte bra på standardmedicinen Levaxin.

– Men som det ser ut nu kan jag inte skriva ut NDT, det finns inte tillräckligt med forskning på att
den fungerar och jag kan ju inte skriva ut det bara för att det inte verkar farligt.

– Jag måste lita på de experter som finns inom endokrinologi på samma sätt som jag måste lita på
medicinexperter när det handlar om hjärtat.

Många ledande experter menar att det finns för lite kunskap om sjukdomen inom primärvården?

– Vi har ett brett område där vi ska kunna lite om mycket. Men vi kan ju ta fler prover och remittera
till experter.

– Men det är också så att numera är det första blodprovet som tas inte lika omfattande som
tidigare, det tas inte prover på nivåerna på T3 exempelvis. Så i många fall måste man gå vidare,
säger Karin Granberg.

Ser aldrig programmet

Att det behövs mer kunskap och forskning om sköldkörteln är Karin övertygad om.

Många av kommentarerna handlade om att en typ av medicin inte kan passa över 400 000
patienter.

– Det håller jag med om, det finns en massa olika varianter på preparat när det gäller högt
blodtryck till exempel, säger Karin Granberg som trots den hårda kritiken på det senaste
programmet trivs med sitt nya uppdrag i rutan.

Hon tog över efter Gunilla Hasselgren som varit husläkare i 16 år.

– Jag måste erkänna att jag aldrig brukade titta på ”Fråga doktorn” tidigare, jag stod alltid i
ishallen vid den tiden på måndagar. Och nu tittar jag faktiskt heller aldrig, det är inte så kul att se
sig själv i rutan, säger Karin. Jag brukar lyssna ibland i efterhand.

Mamma blev sjuk

– Men jag trivs med möjligheten att sprida matnyttig kunskap. Vi måste kanske jobba på lite olika sätt framöver och även ha en bättre dialog om vårt uppdrag.

– Vi måste bli mer tillgängliga på telefon och kanske även på webben. Distriktsläkarna måste få ett
bättre samarbete med slutenvården och inte bara skicka remisser.

Karin Granberg tror också att patienterna måste utbildas i egenvård när det gäller vissa sjukdomar,
diabetes och astma till exempel .

Själv visste hon redan tidigt att hon skulle bli läkare.

– Min mamma blev sjuk när jag var i nioårsåldern, och då bestämde jag mig för att jag ville hjälpa
människor.

– Därför tycker jag att det känns jobbigt att det finns de patienter med sjukdomar i sköldkörteln
som upplever att ingen bryr sig.

Så här är det - De får bäst vård i Sverige