Jonas Karlsson om sorgen efter pappans död

”Så är livet, men likt förbannat blev jag så fruktansvärt ledsen”

Mathilde Albinsson

Jonas Karlssons pappa dog förra året.

Faderns bortgång var väntad – men Jonas överraskades av starka känslor som han inte hade kunnat förutse.

– Så är livet, men likt förbannat blev jag så fruktansvärt ledsen, berättar han i podcasten ”Nemo möter en vän”.

Som skådespelare är Jonas Karlsson, 45, van vid att skildra livets olika faser.

Men när hans egen pappa gick bort förra året hade han inget manus att följa. I podcasten ”Nemo möter en vän” berättar Jonas Karlsson öppenhjärtigt om hur han drabbades av en sorg som han inte var beredd på.

– När min pappa dog, så var han gammal och hade varit sjuk och både jag och min brorsa visste vad som skulle komma. Jag trodde att jag var förberedd på det. Men när han dog blev jag fruktansvärt ledsen och så låg som jag inte har varit någonsin i mitt liv. Det där sitter i, berättar han.

Och sorgearbetet tar tid.

– De första veckorna var jag så deprimerad att jag inte tyckte det var roligt med någonting. Nu har jag någon slags mild depression som hänger med mig fortfarande och jag bara låter det vara.

– Min pappa var gammal och han var sjuk och skulle dö, så det är ingenting som är konstigt. Så är livet, men likt förbannat blev jag så fruktansvärt ledsen. Jag kan inte säga att jag tänkt så mycket på döden, men livet har fått en annan färg efter det på gott och ont.

Sörjer båda föräldrarna

Jonas Karlssons mamma gick bort för ett par år sedan. Han berättar att han inte hade samma möjlighet att bearbeta hennes död.

– När min mamma dog var det annorlunda. Då var pappa så ledsen att jag var tvungen att vara där för honom. När pappa gick bort så känner jag att jag också sörjer min mamma nu.

Kommer sorgen gå över helt?

– Jag vet inte om sorg går över. Jag tänker att... Jag kommer väl inte gå i ett konstant sorgtillstånd och det kommer förmodligen förändras men något kommer bli annorlunda. Så känns det nu, säger han och fortsätter:

– Kan väl vara bra att inse att det blir så tydligt att livet är ändligt och att det går ganska fort.

Hans mamma höll koll på sonens karriär och var en av få som Jonas kunde skoja om udda tidningsomslag med.

– Jag kommer ihåg... Precis när min mamma hade dött så var jag på omslaget på tidningen ”VI”, det var en stor bild på mig och under stod det ”Guldgossen”. När jag såg tidningen så kände jag... Det finns ingen som kommer tycka det här är kul. Den enda som hade uppskattat det här hade varit min mamma och hon lever inte längre.

Var de stolta?

– Min pappa har aldrig brytt sig. De var stolta, absolut, men jag tror att mamma tyckte det var roligare att få gå på Dramaten. Pappa har till exempel aldrig kunnat gå in på NK, för det är så mycket arbetare i honom.

Har dina barn fått träffa dem?

– Ja, det fick dem. Han skulle ha fyllt 83, det är helt okej, man kan inte förvänta sig mer av livet. Min mamma dog lite för ung, det tycker jag är synd. Hon är så barnkär och ville så gärna vara med sina barnbarn.