Jimmy Page: Vi ville göra långa låtar

helskärm

Led Zeppelin-gitarristen Jimmy Page är en av musikhistoriens mest hyllade gitarrister. Nu, drygt 40 år efter att bandet splittrades, kommer filmen ”Becoming Led Zeppelin” – men det har inte saknats förfrågningar tidigare.

– Det var miserabla förfrågningar. De ville koncentrera sig på allt annat än musiken, säger Page när han möter pressen.

Och det är just musiken som regissören Bernard MacMahon koncentrerat sig på. Visst finns det många intervjuer i hans film, men låtarna framförs i sin helhet.

– Vi ville inte en massa musiksnuttar och sedan ”talking heads” (intervjuer med människor i studio reds anm.). Storyn finns i musiken, och sedan är det lite dialog däremellan, säger regissören.

Splittrades 1980

Jimmy Page är en grånad, snart 80-årig man, som berättar om sin tid i gruppen Yardbirds,, med bland andra Jeff Beck. När gruppen splittrades valde han att bilda ett nytt band.

Det blev Led Zeppelin, som kom att ligga bakom kultlåtar som ”Whole lotta love” och ”Stairway to heaven”. Bandet splittrades 1980, när trummisen John Bonham dog som en följd av sitt alkoholmissbruk. Page säger:

– När vi förlorade John så var det helt otänkbart att vi skulle fortsätta. Hans trumspel var så oerhört viktigt för bandet.

Han kommer in på den nyligen avlidne Rolling Stones-medlemmen Charlie Watts och säger:

– Jag älskade Charlie. Det sätt han spelade trummor på var helt unikt.

”Vi improviserade”

Jimmy Page talar om hur Led Zeppelin på många sätt förändrade det sätt som pop- och rockband dels gjorde sina album, dels uppträdde på scenen.

– Vi ville göra långa låtar. Vi ville göra album, där låtarna gick in i och kompletterade varandra. Innan dess gällde det bara att göra treminuterslåtar, som kunde bli hits. Och när vi stod på scen improviserade vi ofta. Det började väldigt många band göra, mycket av det med inspiration från Led Zeppelin.

Jimmy Page påpekar att han också är helt självlärd.

– Det fanns inga datorer som kunde hjälpa mig. Jag lärde mig genom att lyssna på skivor och det tror jag att de flesta gitarrister på 60-talet gjorde. I dag lär man sig på andra sätt, säger han.