Karlsson gör komedidebut

Spelar ”Ladykillers” med Reuter och Andrée

Jonas Karlsson är en av Sveriges tyngsta scenskådespelare med Beckett, Bergman och Shakespeare på sitt CV.

Men när han gör komedidebut i ”Ladykillers” höst är han nybörjare.

– Det är en väldig utmaning, säger han.

Den 16 september har ”Ladykillers” premiär på Oscarsteatern i Stockholm. I rollerna finns komediveteraner som Suzanne Reuter, 62, och Leif Andrée, 57. För Dramatenskådisen Jonas Karlsson, 43, är det oprövad mark.

– Jag har aldrig gjort ren komedi förut, jag är ju van vid en helt annan slags teater. Jag smakade lite på det där när jag gjorde ”Rain man” med Robert Gustafsson för några år sedan och jag blev väldigt sugen på att pröva det fullt ut, säger han till Nöjesbladet.

Handlingen i ”Ladykillers” går ut på att ett gäng klåparaktiga bankrånare hyr ett gästrum hemma hos en gammal änka för att planera en stöt. Damen är dem snart på spåren och de bestämmer sig för att röja henne ur vägen. Men inget går som de tänkt sig.

”Som en balett”

– Det känns speciellt roligt att göra en så klassisk komedi, säger Jonas Karlsson som spelar gängets ledare professor Marcus.

Enligt Jonas Karlsson är nyckeln densamma i både drama och komedi – samspelet mellan skådespelarna.

– Det är väldigt svårt, men också härligt när det sitter, som en balett liksom. Det är grunden i all scendramatik och i komedi ställs det på sin spets. Det är ju ett ensemblejobb och ingen tävling i att få skratt, säger han.

Kollegan och komikern Johan Rheborg, 51, håller med.

– Jag kan ju inte springa runt och köra stand up-trick. Vi måste ju få ihop det här till att bli ett instrument. Det blir dåligt om att man inte litar på att det är roligt och börjar jaga skratt till priset av sin karaktär och föreställningen, säger han.

”Dött på scenen”

Jonas Karlsson, som bland annat spelat Hamlet, har även en annan erfarenhet som kan komma väl till pass i ”Ladykillers”. I pjäsen (spoiler alert) dör nämligen han och hela ligan en efter en.

– Jag kan faktiskt inte räkna alla gånger jag har dött på scen. Det brukar kanske inte vara speciellt roligt, men jag hoppas att det blir det här, säger han.

– Jag har faktiskt aldrig dött förut. Jag tackade nej till en Beckfilm där jag skulle dö, eftersom jag tyckte att det kändes obehagligt att se mig själv dö på tv, säger Johan Rheborg.