Hultsfred - en unik institution
Uppdaterad 2011-03-10 | Publicerad 2010-06-30
Per Bjurman minns Hultsfredsfestivalen
1986 var Per Bjurman 19 år och åkte på den allra första Hultsfredsfestivalen.
Sedan dess har det blivit många festivaler.
Och många minnen.
— Då, 1986, var det något exotiskt, det fanns ju ingen rockfestival i Sverige vid den tiden. Jag åkte dit från Borlänge med Sator och såg på en massa band. Det var såklart mycket mindre då och helt fantastiskt.
Numera är Per Bjurman Aftonbladets USA-korrespondent och bor i New York, men mellan åren 1992-2004 var han musikrecensent och redaktör på Nöjesbladet. Och Hultsfredsexpert.
— Det är jävligt trist att den läggs ner. Jag har inte varit där sedan 2004, men innan det åkte jag alla år sedan starten 1986.
”Legendarisk stämning”
Bjurman beskriver slutet av 80-talet och tidiga 90-talet som Hultsfreds storhetstid. Han har själv många många minnen från festivalerna under åren och det allra starkaste är en spelning med Docenterna. Det var tidigt 1989 och 15 000 människor trängdes i Saharatältet.
— Jag har inte varit på mycket i mitt liv överhuvudtaget där det varit en så fantastisk stämning. Det blev en legendarisk stämning. Det var en otroligt inspirerad spelning med 15 000 pers som älskade varenda låt. Joppe Pihlgren var i sitt livs form. Allting satt den kvällen. Oförglömligt.
Vad har Hultsfredsfestivalen betytt för dig?
— Det har varit en stor del av musikintresset. I början var festivalen en helt unik möjlighet att se musik man inte hade en chans att se annars, framförallt om man inte bodde i Stockholm.
Förutom legendariska favoritspelningar som Primal Scream, Oasis och Rocket from the Crypt är det ett speciellt ställe i Hultsfred Per Bjurman minns med extra värme.
— Det blev ju en institution att åka till Hultsfred och man lärde känna väldigt mycket människor. Vi som bodde på Hotell Hulingen, som familjen Albertsson äger, har starka minnen därifrån. Där har man genomlevt några av livets bästa fester. Jag saknar familjen Albertsson mycket, säger Per och skickar en hälsning till Gösta och Johan Albertsson på Hotell Hulingen i Hultsfred.
— Undrar vad de ska göra nu?