Julfilmen ”Red One” – ett totalt misslyckande
Dwayne ”The Rock” Johnson är lika stel som i början av karriären
Publicerad 2024-11-07 09.09
Julen är snart här.
En julklapp att undvika är en biobiljett till det 2,7 miljarderspaket som heter ”Red One”.
Chris Martins otäcka fall och här är nya jokern i Paradise Hotel – här är veckans nöjessnackisar
Red One
Regi Jake Kasdan, med Dwayne Johnson, Chris Evans, Lucy Liu, JK Simmons, Kiernan Shipka, Bonnie Hunt, Kristofer Hivju.
ACTIONKOMEDI. Nu börjas det. Julskyltning, Triad och Bing Crosby som muzak i varuhusen, tv:s reklamkanaler fylls av nya och gamla sötsliskiga Hallmark-filmer med jultema.
Det finns bra julfilmer i hyfsat modern tid. ”Elf” (2003) med Will Ferrell som tomtenisse har värme, charm och humor. ”Bad Santa”, som hade premiär samtidigt, har Billy Bob Thornton som kåt, full och kriminell jultomte. Underbar för alla som retar sig på allt som har med jul att göra.
”Red One”, med sin gigantiska budget, påstås vara tänkt som starten på en franchise, en serie med filmer. Fan tro’t.
För det här är bland det värsta jag har sett på år och dag.
Och vad är målgruppen?
Jultomten (JK Simmons), med kodnamnet Red One, blir kidnappad. Chefen för hans säkerhetsstyrka, Callum Drift (Dwayne Johnson) och en datahacker och prisjägare som tycks kunna allt, Jack O’Malley (Chris Evans), ger sig ut för att hitta honom. De hamnar först på en strand på Aruba full av bikinibrudar, där de hamnar i slagsmål med snögubbar (!). Sedan på något slags underjordiskt ställe i Tyskland där det vimlar av troll och andra underliga varelser, där en av dem är tomtens bror Krampus, numera fiende till den snälla tomten. Bakom masken och rösten till Krampus döljer sig Kristofer Hivju, men det hade jag aldrig anat om jag inte vetat om det i förväg. Ögonen är allt man ser på riktigt av honom.
Vid det laget har jag tittat på klockan åtskilliga gånger. För det är så mycket som är förutsägbart och långtråkigt.
Det enda lite påhittiga med filmen är att tomtens hemvist i Nordpolen ser ut som en korsning mellan en Amazon-fabrik och Pentagon, befolkad av diverse konstiga varelser, plus Lucy Liu, Bonnie Hunt och en grymtande isbjörn.
När tomten delar ut julklappar, sker det mest i form av en militärliknande operation.
Ja, och där finns en elak julhäxa (Kiernan Shipka) bland hans motståndare också…
Julcharm… det finns det absolut ingenting av i den här filmen, förutom lite musik ibland.
Det är röriga actionscener med jakter med tomtens fartvidunder till renar, supersnöskotrar och annat och rätt brutala slagsmål, allt ganska fult gjort med digitala effekter. Ungefär som i de sämsta Marvel-filmerna, där alla reser sig upp och bara fortsätter slåss när de borde varit döda för länge sedan. Man kan nästan föreställa sig hur det sett ut när skådespelarna har ”haft sig” framför en green-screen. Och man blir smått förbannad, för hur mycket bättre allt borde ha blivit med den budgeten.
I Sverige är det åldersgräns 11 år. Kanske funkar filmen bättre i USA, där jag sett föräldrar släpa med sig hur små barn som helst på våldsamma filmer.
Men det värsta av allt är bristen på humor. Här finns knappt ens några vuxenskämt som går över huvudena på barnen. Dwayne Johnson, som genom åren utvecklat rätt mycket charm och tajming som skådespelare, är här lika stel som i början av karriären när han kallades The Rock och kom direkt från en idrottskarriär.
I USA har det skrivits spaltmeter i branschpressen om fiaskot för ”Joker: Foliè a deux” och hur många miljarder filmbolaget kommer att förlora på den filmen (jag tycks vara en av få som gillar den, men det är en annan historia…).
Här är ännu ett filmkoncept filmbolaget lär få sätta upp på förlustkontot.
Visas på bio.
Glöm inte att gilla Aftonbladet FILM på Facebook och följa oss på Instagram och X (Twitter) för nyheter, trailers, recensioner och skön filmnostalgi.
22. Låt Selena Gomez vara gasig i magen