Tung, vacker och poetisk

”Världens vackraste pojke” möblerar om i den som tittar

Emma Gray Munthe

helskärm

Världens vackraste pojke

Regi Kristina Lindström och Kristian Petri, med Björn Andrésen m fl

FILMRECENSION För 50 år sedan utnämnde regissören Luchino Visconti svenska Björn Andrésen till världens vackraste pojke. Här är dokumentären om vad som hände sedan.

DOKUMENTÄR "Hur gammal är han? 15? Be honom ta av sig tröjan, titta in i kameran och le." Det är 50 år sedan regissören Luchino Visconti kom till Stockholm i jakten på den perfekta skönheten till "Döden i Venedig", och plockade ut Björn Andrésen i ett hav av pojkar. Bilderna av hur tonåringen obekvämt poserar i bara kalsonger stannar kvar långt efter att filmen är slut.

Klipp till: en smutsig spis, en lägenhet fylld med misär och en vuxen Andrésen som är på väg att bli avhyst. Däremellan: år i ljuset som hela världens vackraste pojke, mer mörker än vad en människa borde behöva klara och sorgerna han i sin tur spridit omkring sig.

Kristina Lindström har tidigare regisserat dokumentärerna om Astrid Lindgren och Olof Palme, Kristian Petri har stått bakom filmer som "Brunnen" och "Långfilm 136". Här kombineras Lindströms förmåga att bygga porträtt på en grund av gedigen research, arkivmaterial och nya intervjuer med Petris förmåga att skapa suggestiva och stämningsfulla collage på en grund av ett brinnande intresse för människan och alla hennes sidor. Lägg till fotot, klippningen, ljuddesignen och Anna von Hausswolffs och Filip Leymans musik och man har ett kompakt stycke poetisk dokumentär som möblerar om i den som tittar. 

Visas på bio.