En lågmäld men gripande historia
Publicerad 2020-04-03
DRAMA
En kolibris liv
Regi Kim Bora, med Park Ji-hu, Kim Sae-byeok, Lee Seung-Yun, Jeong In-gi.
Sydkoreansk film är inte bara Oscars- och Guldpalmsvinnaren ”Parasit” eller häftiga actionfilmer.
Här är en film som visar på bredden i den sydkoreanska filmvågen.
Och nej, det här är inte en film om världens minsta fågel. Snarare är filmtiteln en symbol för den litenhet huvudpersonen, 14-åriga Eunhee (Park Ji-hu), känner. Inte uppskattad av skolkamraterna. Eller av pojkvännen, som med jämna mellanrum bara spårlöst försvinner. Och i den dysfunktionella familjen får hon stryk av storebror, utan att de ständigt bråkande föräldrarna (Lee Sung-Yun, Jeong In-gi) tycks bry sig nämnvärt. Det är sonen de hoppas på. Att han ska bli något mer än de själva, som bara driver en liten närbutik som de knapphändigt kan försörja sig på.
Tiden är 1994. I tv-nyheterna i bakgrunden berättas hur (oväntat bra) det går för Sydkorea i fotbolls-VM i USA. Att Nordkoreas diktator Kim Il-Sung (1912-1994) har dött, vilket skapar oro. Och att Seongsu-bron i Seoul rasar och 32 personer dör. Något som får avgörande betydelse för Eunhee.
En lågmäld men ändå gripande historia, om än lite för lång. Gissningsvis med självbiografiska drag.
Den enda människan som tycks se Eunhee är en lärare (Kim Sae-byeok) som uppmuntrar henne i drömmen om att bli serietecknare. Kim Bora blev en berättare, filmregissör. Att döma av denna debutfilm, en jag gärna vill se mer av.