Som den mentala budgetvarianten av ”Insidan ut”
Publicerad 2019-04-11
FILMRECENSION ”Drömparken” har goda intentioner och färgstark animation – men inte så mycket mer.
Drömparken
Originalröster av bl a Brianna Denski, Jennifer Garner och Matthew Broderick, svenska röster av bl a Linn Wahlgren, Tuvalisa Rangström, Kim Sulocki, Cecilia Forss och Henrik Schyffert.
ANIMERAT Tänk den grundare, mentala budgetvarianten av Pixars "Insidan ut" från 2015 så har du en hyfsad uppfattning om vad Paramount Animations "Drömparken" är för sorts film.
June är en uppfinningsrik och kreativ flicka med talang för ingenjörskonst, som tillsammans med sin mamma har skapat fantasivärlden Drömparken. Ett nöjesfält där en schimpans, ett vildsvin, två bäverbröder, ett piggsvin och en blå, narkoleptisk björn ger gästerna magiska upplevelser.
Men när Junes mamma blir allvarligt sjuk och måste åka bort för att få behandling slutar June att drömma, och blir i stället besatt av att ta hand om, och oroa sig över, sin pappa. Och när han försöker få henne att tänka på annat genom att skicka i väg henne på matteläger, rymmer hon från bussen för att ta sig tillbaka till honom.
På väg hem genom skogen står hon dock plötsligt framför portalen till Drömparken, och när hon inser att det mörker som har tagit över hennes inre även har tagit över parken, bestämmer hon sig för att försöka rädda den – och sig själv.
"Drömparken" har goda intentioner och är visuellt färgstark, men försöken till humor fallet platt och de frenetiska actionsekvenserna kan inte kompensera för att handlingen i grund och botten är ganska tunn.
”Drömparken” har biopremiär den 12 april.