Filmbranschen besviken över kulturbudgeten

helskärm

Filmbranschen hade hoppats på en större del av kakan när kulturbudgeten presenterades. Produktionsrabatterna för filminspelningar uteblev helt och hållet.

– Det är verkligen bekymmersamt, säger Eva Hamilton, ordförande för Film- och tv-producenterna.

Många aktörer har ivrigt väntat på höstbudgeten. De av filmbranschen efterlängtade produktionsrabatterna för filminspelningar har inte tagits upp i budgeten. Det är en väl utredd fråga, Tillväxtverket har tidigare räknat på att 300 miljoner kronor i en särskild fond skulle behövas för att göra Sverige lika konkurrenskraftigt som de flesta andra länder i Europa. Det finns också en politisk enighet i frågan.

Men Eva Hamilton, ordförande för Film- och tv-producenterna konstaterar uppgivet att det inte funnits utrymme för produktionsrabatterna i budgeten.

”Hoppas på nästa budget”

– Det är verkligen bekymmersamt, Sverige halkar efter när vi tappar både kompetens och chanser till arbete och skatteintäkter i vårt land, till andra länder där man nu bygger upp "svenska" miljöer för att det är mer ekonomiskt försvarbart, säger hon, och tillägger:

– Vi får hoppas på nästa budget. Det här är den fråga jag diskuterar absolut mest med svenska filmare, alla vill ha produktionsrabatterna. Att inte ha det är snarare en nettoförlust.

Det är inte bara filmbranschen som hade hoppats på en större andel av de totalt 292 miljoner kronor som hamnar i höstens kulturbudget. Länsmuseerna, som är hårt ekonomiskt drabbade, hade hoppats på en annan fördelning av pengarna.

Länsmuseer vill ha mer

– Regionala museer eller länsmuseer nämns inte i överhuvudtaget i budgeten och uppräkningen av samverkansmodellen ökar mycket blygsamt, med 23 miljoner, säger Jonas Hellberg, ordförande för Länsmuseernas samarbetsråd och Kalmar läns museum, till TT.

Han hade stora förväntningar på regeringens fyra partier, som alla har pratat om att öka anslagen till samverkansmodellen. Nu är han besviken.

– Det är en svag första kulturbudget där det saknas ett hela landet-perspektiv. Det som satsas på museer satsas i Stockholm och urgröpningen av de regionala medlen, bland annat till länsmuseerna, säger han, och lägger till att samverkansmodellen inte fungerar.

– Det här betyder att det blir ännu svårare att utveckla, visa och vårda vårt gemensamma kulturarv i hela landet.

Bad om ekonomisk hjälp

Från nyöppningen den 13 oktober till den 31 december förra året hade Nationalmuseum i Stockholm oväntat många besökare. Man bad då om extra ekonomisk hjälp från regeringen för att klara konsekvenserna av den stora tillströmningen, men fick inget extra anslag i vårbudgeten.

Nu är Susanna Pettersson, överintendent på Nationalmuseum mer än nöjd. Museet får ett nytt anslag på elva miljoner kronor för ökade kostnader efter renoveringen. Nationalmuseum tillförs samtidigt 52 miljoner kronor för innevarande budgetår. Det betyder att regeringens budgetförslag täcker det underskott som uppstått till följd av den stora publikanstormningen efter nyöppningen.

– Jag är väldigt nöjd med budgeten. Vi har fått det har vi har äskat. Vi har haft en väldigt bra dialog med kulturdepartementet de har verkligen visat förståelse och stöttat oss. Alla förstår att det är viktigt att lösa den här situationen, annars skulle verksamheten vara hotad i framtiden, säger Susanna Pettersson.

– Problemen ser ut att vara lösta och budgeten är balanserad. Det betyder att vi kan planera verksamheten på ett för publiken bra sätt.

”Försvara barns rätt”

Kulturminister Amanda Lind (MP) har redan avslöjat en av nyheterna i budgeten. På måndagen berättade hon att regeringen återinför det statliga stödet till kulturskolorna fullt ut, så att 100 miljoner kronor årligen avsätts till de kommuner som bedriver kulturskoleverksamhet.

– Jag har sett hur stor skillnad de här pengarna gör för många barn runt om i landet och jag tycker att det är viktigt att försvara barns rätt till kulturskola oavsett var man bor eller har för nivå eller ambition, sade hon till TT.