Rörigt om karriären men närgånget om människan bakom Yung Lean
Uppdaterad 2021-06-14 | Publicerad 2020-11-27
Yung Lean: In my head
Regi Henrik Burman, med Jonathan Leandoer Håstad m fl.
FILMRECENSION. En svensk dokumentär som parallellt även har stor premiär utomlands.
En film som har både sina brister och förtjänster.
DOKUMENTÄR. Jag visste i förväg mer om artistens pappa, kulturjournalisten/författaren Kristoffer Leandoer, än om Yung Lean själv. Har inte mycket bättre uppfattning nu om hans musik, dess betydelse och eventuella storhet efter filmen, de snuttar som hörs låter mest som entonig och slätstruken hip hop.
Det är lite rörigt om karriären, men desto mer närgånget om människan Jonatan Leandoer Håstad, nu 24 år.
Inledningsvis känner man lite Avicii-varning. Det är långa turnéer, stress, prestationsångest, management som inte har ordning på pengar, en nära vän som dör och det dräller av droger. Tillbaka i Sverige hamnar stjärnan på psyket, får diagnosen bipolär och får mediciner. Man ser en ljusning. Yung Lean/Jonatan ser ut att må bättre.
Eftertexten meddelar att han nu är mer populär än någonsin. Må så vara. Han ser sällan glad ut när han tar selfies med fansen. Hoppas inte cirkusen börjar snurra för fort igen…