Anders Bagge vinner även denna vecka
Det är lite märkligt.
Han som vinner i kväll tävlar inte ens.
Det är inget hokus pokus med det.
Efter förra helgen har tävlingen fått sin favorit.
Det är Anders Bagge som är årets Lucia.
Det är honom som alla tomtar och stjärngossar och tärnor och stalledrängar måste slå för att ta över kronan.
Inget är säkert i Melodifestivalen, men det är så det känns inför årets sista deltävling.
Förutom Cornelia Jakobs – finns det någon kvar som kan utmana Guldbaggen?
Svaret är ett klart, högt och rungande ”nja”.
Det vore ungefär lika sannolikt som att SVT presenterar ett roligt artistvykort i kväll, eller att samma företag inte fuckar upp presentationen av rösterna. När hände det sist?
Nästan varje år har ett fenomen av olika anledningar, och i år har det blivit Andreas, sorry, Anders.
Det innebär att tävlingen redan är över för de sju som vågar livet i kväll. I alla fall om någon av dem inbillar sig att de ska ta guld.
Behållningen är som vanligt att SVT har sparat den jämnaste deltävlingen till sist. En annan och svagare lördag hade majoriteten av dem kunnat gå vidare utan större problem.
Men här? Glöm det.
Anna Bergendahl är tillbaka med ”Higher power”. En av de stora favoriterna på senare år beskriver sitt bidrag som den tredje delen i en trilogi.
Låten är en elegant smygare. Den växer för varje lyssning, men frågan är om den hinner växa tillräckligt mycket på tre minuter får att nå finalen?
Vad som inte behöver växa är däremot numrets digitala hästar. Frågan är om det någonsin har visats en större kuse på bildskärmarna i tävlingens historia.
Klara Hammarström får finna sig i att vara deltävlingens Wonder woman. Jag syftar på hennes outfit. Är det en rustning eller en hummer? Det ser ut som att Gal Gadot har monterat ihop dräkten efter en sen festnatt på Euroclub i Ukraina.
Kläderna får tolv poäng i ESC. Låten håller finalklass här också, bör väl tilläggas.
Om Anna och Klara går direkt till final, och om fjärde veckan blir en ladies night, har jag verkligen inga problem med.
Men Angelino kan mycket väl stöka till det i toppen med sin sång. Rösten är gosskörens skiraste oblat. Och nu har inte ens Lillasysters grovsvetsade hårdrock eller Medinas balkanlatin nämnts.
Dessutom gör genren som Gud glömde, operapop, comeback i tävlingen i form av Tenori. Den sista minuten av numret ”La stella” är kvalets höjdpunkt.
För att det är bra? Nu ska vi inte överdriva här.
Men om ESC vore en kock skulle hen pussa på sina fingrar av förtjusning över alfarösternas målgång.
Det är bland det lökigaste som har skådats i ett eldregn.
En skräck och en fröjd.