Ingrosso blev krossad av ett kluck

Markus Larsson

LISSABON. Sverige låg tvåa efter jurygruppernas röster.

Sedan kom kallduschen.

Benjamin Ingrosso kom på 23 plats hos tittarna.

Krossad av ett kluck.

Jurygrupperna var Sveriges bästa vän.

”Dance you off” gick väldigt bra hos dem. Väldigt länge, dessutom.

Men det viktigaste var kvar. Tittarna hade inte sagt någonting ännu.

Och då kom reaktionen – en stjärnsmäll som fick arenan att jubla.

Eurovisionfansen är uppenbarligen less på svenska framgångar.

Sverige fick den fjärde sämsta poängen av alla i finalen. Den. Fjärde. Sämsta. Det är givetvis uselt.

De danska vikingarna blev i stället det populäraste nordiska landet hos folket.

Rimligt? Absolut inte. ”Dance you off” var finalens bästa poplåt. Numret var en diamant mitt i en fars.

Men den subtila popvideon som Sverige röstat fram slog ansiktet i tv-rutan och nådde inte ut.

Det var inte rättvist, inte på långa vägar.

Tack vare juryn slutade Ingrosso dock sjua, och blev därmed bäst av de nordiska länderna.

Han slog det norska fiolgycklet, Finland och dansk mjödschlager.

Men ingen av dem hade, som väntat, något med slutstriden att göra.

Den ägdes av storfavoriterna Cypern och Israel.

Och den rappande och kluckande mangafiguren från Israel besegrade Cyperns fuego-r’n’b.

Den vilda blandningen av k-pop och j-pop samt det inbäddade Metoo-budskapet gick hem bättre än Eleni Foureiras eldfängda nacksvingar.

Finalen var ovanligt svårtippad, tuff och jämn.

Den värsta sanitära olägenheterna och musikaliska smogen röstades bort i semifinalerna.

Och givna stormakter i tävlingen som alltid går långt oavsett vilka låtar de skickar var borta.

Att varken Azerbajdzjan, Rumänien, Ryssland eller Grekland fick tävla i finalen var smått sensationellt och öppnade dörrar för andra bidrag och länder i toppen.

Dessutom börjar även låtarna i ESC att närma sig popmusiken som regerar på strömmade musiktjänster.

Tävlingen existerar inte längre i samma världsfrånvända bubbla. Sprickorna och hålen blir bredare och större. Finalerna får därmed mer frisk luft.

Flera hookar, melodier och produktioner inspireras av samtiden i stället för burlesk dårskap.

Nåja, det finns alltid några exempel som aldrig syns i andra sammanhang.

Hej, Moldavien. Shalom, Israel. Och Ukrainas popvampyr lade sig under pianolocket för att göra bidragets titel ”Under the ladder” lite tydligare och mer begriplig.

Som man gör. Det är bara den första koppen kaffe en vanlig måndag.

Vissa skulle säkert säga att det gör evenemanget mer generiskt, och kanske det.

Otäckt många länder använder till exempel Ed Sheeran som förebild och minsta gemensamma nämnare. Apelsinsaft är tidens melodi.

Tyskland hyrde till och med ”Shape of you”- stjärnans hår och klistrade fast det på skallen. Vissa har ingen skam i kroppen.

Men tävlingen blir bättre och mer spännande.

Det här upplägget med jurygruppernas poäng först och tittarnas dom som avgörande brandfackla är lysande.

Israel är en värdig och rolig vinnare. Det är fenomenen som segrar, resten får börja på plats två.

Netta och hennes nummer vände upp och ner på traditionella normer och föreställningar om vad som kan lyckas i tävlingen.

Det kommer dröja innan tittarna får uppleva ett lika... eljest mix av galenskap, cirkus, feminism och asiatisk popkultur igen.

Efter Salvador Sobrals sömniga stenkaka ifjol gjorde ESC en u-sväng tillbaka till pop igen.

Och Sverige?

Fin placering, men att ”bara” vara en av juryns favoriter känns alltid som att sparkas ut från festen för tidigt.