Owe tar sömntabletter för att klara Melodifestivalen
Owe Thörnqvist om: Hälsan, Melloplanen, att vara underdog och att fylla 88
Publicerad 2017-03-11
Owe Thörnqvist får golfbilsskjuts
SOLNA. Boogiemannen är still going strong.
Men inför Melodifestivalfinalen tar Owe Thörnqvist energihöjande kosttillskott, och sömntabletter för att kunna sova.
– Det har varit ett sånt jävla ståhej, säger han.
Owe Thörnqvist, 87, tar genast själv kommando över intervjun.
– Jag tänkte att vi skulle prata om vad den här låten är för något: ett självbiografiskt porträtt i miniatyr, av en klassresa kan man säga.
Han börjar citera texten till det bidrag som tagit honom till Melodifestivalens final i Friends arena. Om jantelagen som han slogs mot i början av karriären när han åkte in till Uppsala för att delta i talangtävlingar, och att få sitt ”gage i en låda som var gjord av plåt”.
– Det är en metafor för att det inte är så lätt att bli artist, man blir inte miljonär i första slaget. Man börjar med dragspel på 50-årskalas och går runt med hatten.
Men i dag lever han fullt och tillräckligt på sin musik. I stället gör han scendebut i Melodifestivalen för att ”lyfta sin låtkatalog” och återuppväcka konsten att skriva kluriga visor.
– Snart är Thörnqvist 88 år och kanske inte orkar åka ut på tiljorna längre. Jag har en idé kring en tv-serie om låtskriveri och kanske börjar folk titta på mina visor nu. Kanske kommer det tributeband som till ABBA och Beatles. ”Tributes till Owe Thörnqvist”. Kanske en Owe Thörnqvist-festival. Inte för min egen skull, men för visornas.
Rotar efter piller
Han tränar tre gånger i veckan och sprudlar av energi trots sin lugna framtoning. Under Melodifestivalen tar han kosttillskott för energin och tar sömntabletter för att kunna sova.
Hur är energin inför finalen?
– Jo, den är bra. Bara jag får sova, vid sådana här tillfällen kan det bli lite sömnbrist. Men jag har fått en sömntablett som heter Imovane, det har varit ett sånt jävla ståhej, förlåt min spanska.
Han ler medan han rotar runt i väskan och fiskar upp en pillerburk som han skakar på.
Han rotar sedan vidare.
– Jag hade ju ett synproblem och nu har jag en ögonprotes, det är allmänt känt. Jag stajlar inte med solglasögonen, fortfarande kan jag känna mig generad. Till det friska ögat behöver jag ögondroppar, var fan är de?
”Skrämd” av lunginflammationen
I julas fick du en tuff lunginflammation i Florida, blev du skrämd av den?
–Skrämd, ja. Det tar ju halvårsvis det där. Innan vi åkte över vaccinerade jag ,ig mot just lunginflammation och det kan ha tryggat igång det hela. Jag har jobbat för att få upp flåset inför Melodifestivalen, det har vart ganska tufft alltså. Men ska vi verkligen prata om sjukdom?
Absolut inte. Har det fokuserats för mycket på sådant de här veckorna?
– Nej, men jag har tagit spjärn mot åldersrasismen. Arbetsmarknaden fungerar jätteknasigt och det blir inte bättre av att fullt kompetenta människor blir fråntagna sin verktygslåda med förtidspension och så. Vid 87 års ålder jobbar jag fortfarande och skapar arbete.
Du vill läsa texten innan publicering, har vissa tidningar skrivit dåligt om dig?
– De flesta är väldigt snälla men det har blivit lite mycket det senaste.
Ska träffa hjärtläkare
Han gör inte som sina yngre motfinalister och hårdgranskar lyssningssiffrorna på Spotify. Som underdog tar han hela tävlingen piano.
– Det skulle vara fantastiskt att få en pallplats, en bronsplakett men jag resonerar inte så. Det är många som gillar låten, små telningar på 6–7 år, det är fantastiskt.
Efter tävlingen kommer en samlingsskiva, säljer den bra blir det fler.
– Och så har jag fått erbjudande om att göra några stora festivaler i sommar när man återhämtat sig och tycker att man har lust att jobba. Men vi får ta en sak i taget. Jag fick sånt här förortsflimmer, nej jag menar förmaksflimmer. Därför ska jag i maj på hälsokontroll med en hjärtläkare.
Skulle du kunna vara med i Melodifestivalen igen?
– Nja, det vet jag inte.
