LISTAN: Cleo Sol sätter färg på neosoulhösten
Varje fredag turas musikredaktionens medarbetare om att dela med sig av åsikter, tips och nyheter.
Den här veckan låter sig Per Magnusson omfamnas av Cleo Sols neosoul och drömmer sött till Sven Wunders nattjazz.
1. Cleo Sol sätter färg på neosoulhösten
Cleo Sol och producerande maken Inflo (Dean Josiah Cover) är de enda två kända medlemmarna i kollektivet Sault. De senaste veckorna har sångerskan från Ladbroke Grove i London gett ut inte bara ett utan två nya album. ”Heaven” och ”Gold” är neosoul med en skönhet så subtil att du bör ägna den din fulla uppmärksamhet, men gör du så öppnar sig en värld lika vacker som höstens rostfärgade trädkronor.
Inflo, som även har producerat några av Adeles mest smakfulla stunder, slår in sångerna i precis vad de behöver. Ett försiktigt gospelpiano, en doftande gitarr, en accentuerande kör. Mellan lagren fyller han och Sol musiken med så mycket rymd att den verkar utspela sig på ett luftigt konstgalleri.
Tankarna går åt så skilda håll som 70-talets Curtis Mayfield och Terry Callier, Zero 7:s tillbakalutade, elektroniska 00-tal och moderna neosoulsystrar som Solange och Kelela. I synnerhet albumet ”Gold” känns som lugnande piller, en ömsint hand på axeln, ett ”hur mår du – egentligen?”.
2. Trösterrika psalmer
På åtta år gamla ”Carrie & Lowell” visade Sufjan Stevens att det gick utmärkt att ta 00-talets singer-songwriter-renässans vidare in i samtiden. På nya ”Javelin” återvänder den konstnärligt rastlöse amerikanen till det mer renodlade låtskrivandet. Tionde albumet är en samling trösterrika psalmer för 20-talet, som framförda från under en filt, med artistens bräckliga röst i centrum. Sufjan har tillägnat de tio sångerna till sin partner Evans Richardson IV, som gick bort i april.
3. Jazz för natten
Joel Danell har ett förflutet som jazzmusiker och filmmusikkompositör. Hans musik hörs bland annat i filmerna ”Min pappa Marianne” och ”Sune – best man”. Som Sven Wunder debuterade han 2019 och har sedan dess snittat på nästan ett album om året. Musiken – som rört sig mellan turkisk rock, japanskt sväng och jazzfunk – har fått alla ifrån proggentusiaster till hiphop-konnässörer på fall. Fjärde albumet ”Late again” är en lovsång till stunden när kvällssolen färgar trädtopparna röda och mörkret sänker sig.
4. Nytt svenskt skivbolag
Det har länge funnits en saknad efter ett svenskt skivbolag med större ambition än att bara berätta hur mycket artisterna strömmar. Där musik, titlar och estetik blir till en del av ett större konstverk. I Dream On finns potentialen. Bakom det nya skivbolaget står Kristofer Andersson (skribent och programledare på ”P3 Klubben”), Ola Borgström (tidigare Service) och Pietro Maglio (tidningarna Pop och Bibel). Första albumet kommer från The Embassy. ”E-numbers” släpps 3 november, vilket också markerar Dream Ons födelsedag.
5. Gråtnödig pop för hela familjen
Nyligen pratade vi om barnmusik som fungerar lika bra för vuxna. Nu är det dags igen. Britta Perssons ”Alla är barn” kommer som både album och diktsamling. Tillsammans med konstnärerna Lisen och Emma Adbåge träffar hon lika rätt som på föregångaren ”Folk”. Tilltalet är förbluffande rakt, som femåringens frågor: ”Nu när jag kan simma/Varför måste jag vara på land?”. Dessutom är det svårt att argumentera mot låttitlar som ”So long bacon”. Popmusik med förmågan att göra hela familjen – för att citera albumets krasst fina final – ”gråtnödig”.
Fem låtar: ögonstenar och sting i hjärtat
”GLITTER”
Dina Ögon
Knappt har jag smält Stockholmsbandets ledigt jammande konsert på Lollapalooza i juli förrän de återvänder med en ny pärla. ”Glitter” klockar in på den smakfulla låtlängden två minuter och är ett stycke skev popmusik med lätt misstrogen text.
”8AM IN CHARLOTTE”
Drake
Den osvikliga ögonstenen från Drakes ojämna rap-odyssé ”For all the dogs”. Toronto-sonen häller upp ett glas rött och spiller sina tankar om Chanel, Shania Twain och Tjeckoslovakien – allt till ett ljuvligt soulbeat utan slut.
”MOSQUITO”
Pinkpantheress
Vi har pratat om den brittiska popstjärnan nästan orimligt mycket – men hon ger oss helt enkelt inget val. 22-åringen från Bath, Somerset bara fortsätter att ge ut en strid ström medryckande popmusik i fotspåren efter Lily Allen.
”MIXED BAG”
Sun June
Austin-orkestern blev mitt nya favoritband i och med albumet ”Somewhere”. Första smakprovet från kommande skivan ”Bad dream jaguar” låter som en bilresa på den amerikanska östkusten, med en söt vind i håret och ett sting i hjärtat.
”ONLY”
Sampha
Sammetsrösten från Morden har skämt bort oss på egen hand och bland annat skänkt soul till Drakes tidiga tiotal. ”Only” har ett annat temperament, här nästan rappar sångaren från södra London. Nya albumet ”Lahai” kommer 20 oktober.
Följ Aftonbladet Musik på Facebook, Instagram, X och Spotify för full koll på allt inom musik