Galantis om pressen: ”Hade inte kunnat hantera det”
Uppdaterad 2018-05-21 | Publicerad 2018-05-20
Galantis är deras drog och deras medicin.
För Nöjesbladet berättar svenska succéduon om pressen, framgången och längtan hem till Sverige.
– Jag vet inte om jag hade kunnat hantera det vi håller på med om jag hade varit riktigt ung, säger Christian Karlsson.
De har över en miljard streams på Spotify.
Att säga att det går bra för svenska dj-duon Galantis, som består av producenterna Christian Karlsson och Linus Eklöw, kan tyckas vara en underdrift.
Med monsterhits som ”No money” och ”Peanut butter jelly” har de erövrat dansmusikscener världen över och i fredags släpptes ”Spaceship”, duons första singel efter senaste albumet.
– Vi är mer nervösa nu, på något sätt. Vi ville göra en låt som representerar vad Galantis handlar om och gå tillbaka till vår kärlek för dansmusiken. Det blir lite som att starta en ny cycle, säger Christian Karlsson.
”En självmedicinering”
Christian och Linus startade Galantis 2013 som ett resultat av en kamp som pågått hela deras yrkesverksamma liv. De var redan framgångsrika låtskrivare och producenter på egen hand, men någonting saknades.
– Vi skapade Galantis för att det var en känsla vi själv ville ha. Sedan har vi hållit fast vid den grejen. För oss blev Galantis en sorts självmedicinering, vi ville må bättre och därför gjorde vi musik som vi ville känna. Att få göra det vi gör nu är något vi kämpat för väldigt långt innan Galantis ens fanns. Nu är vi på den här resan och kör så hårt det går, säger Christian.
Ni har sagt tidigare att det finns en press i framgången också, hur känns den nu?
– Absolut, den är där hela tiden och det är något man måste kämpa med jämt. Framför allt lägger man pressen på sig själv. Det är inte framgången i sig, det är i musikskapandet. Att man aldrig riktigt är nöjd. Alltid vill göra något bättre, känna mer. Det är någonstans lite drogliknande, känslan man får av att skapa musik. Man letar efter den kicken hela tiden.
Med hela världen som arbetsplats turnerar det majoriteten av årets 365 dagar. För första gången någonsin kommer de hem till Sverige för Summerburst. Dagen efter ska duon vara i Kina.
Turnerandet tär, men är också medicinen.
– Spelningarna kommer aldrig vara ett problem, det är någonstans det som gör att vi mår bra. Energibomben som kommer ut där är medicin för oss och viktig för att vi ska kunna köra så hårt. Men det är allt där emellan. Det är det som är svårt, säger Christian.
”Vet var vi måste bromsa”
Det pratades mycket om just hetsen efter Aviciis bortgång och ni sa en gång att hade ni haft den här framgången när ni var unga hade ni gått in i väggen hela tiden. Hur tänker ni kring det i dag?
– Ja, jag vet inte om jag hade kunnat hantera det vi håller på med om jag hade varit riktigt ung, om jag ska vara helt ärlig. Nu kan vi inte veta hur det hade blivit, men för mig själv känner jag att hela vägen upp till det här har varit viktig. Jag har lärt mig väldigt mycket om mig själv så det är någon slags... Linus, skulle du inte säga att det finns något skönt i att vi gör det här just nu? säger Christian som får medhåll innan han fortsätter;
– Även om det kommer svårigheter i livet nu också så känner man sig själv rätt bra och vet var man kan gasa och när man kan bromsa. Att ha familj runt sig som hejar på en och barn som är ens största fans. Det går inte få det bättre än så.
Känner ni att ni har verktygen för att förstå när det blir för mycket?
– Vi kanske inte kan ta jättemycket cred för att vara så jävla bra på det, men vi försöker hålla koll på varandra. Vi är två och det är alltid skönt att ha någon annan när det blir lite väl hårt.
Hur känns det att komma hem och köra Summerburst för första gången?
– Helt fantastiskt, det är något vi längtar efter hela tiden. Det kommer att kännas som många gig i ett eftersom det blir en annan intensitet när vänner och familj kommer att vara på plats. Det känns som att vi kommer vara väldigt mycket där, i stunden.
Planerar ni något speciellt för hemmaplan?
– Alltid, ha ha. Vi vet inte exakt vad det blir, men vi planerar alltid något speciellt inför varje spelning vi gör och det har olika mening för oss varje gång. Men det blir självklart en annan pepp och förberedelse för att spela hemma. Det känns annorlunda och det är annorlunda, vilket är både häftigt och positivt.