Snygg & elak mörkermässa
Uppdaterad 2011-03-10 | Publicerad 2010-06-13
till Watain
NORJE. Det är ju sådär förbannat snyggt. På alla sätt på allvar. Helt utan förmildrande omskrivningar eller ursäkter.
Festivalens kanske mest hajpade finsmakarhappening är just så där snygg och påkostad som man kan önska sig.
Brinnande treuddar
Placerad på en scen dekorerad med dödskallar, brinnande treuddar och helvetesvända kors iscensätter Watain en mörkermässa som är precis lika blodisande som den omgivande junikylan. Under dryga 50 minuter gnuggas elak, men ändå tillgänglig, black metal in i ansiktet på beskådarna via exempelvis ”Reaping death”, ”Wolves curse” och ”Sworn to the dark”.
En fackla i handen
Och så händer det. Efter en omfattande paus äntrar Börje Forsberg scenen med en fackla i handen. Säger några ord. Och tänder upp en exklusiv föreställning tillägnad sin son Quorthon, som gick bort för sex år sedan.
Watain återvänder. Gör sin Bathory-hyllning. Och det elaka blir under en halvtimme lika hedersamt som det är fenomenalt.