Blodig action med extra allt
Uppdaterad 2011-03-11 | Publicerad 2009-12-06
Att gå en kurs i att lära sig hantera ilska kostar först 450 kronor i anmälningsavgift och sedan uppemot 4 000 i timavgifter.
Det här är budgetalternativet.
Bara under den första kvarten med ”God of war III” hinner jag slita av hornen på en lejonvarelse och sedan spetsa den med dem, klyva en fiendesoldat med mina bara händer och utföra en primitiv hysterektomi med dubbla knivblad genom magen på en kentaur.
Den föregående delen släpptes 2007, i sluttampen på Playstation 2:s livslinje. Prestandan hade då kramats ur konsolen till sista blodsdroppen. Spelet såg fantastiskt ut. Därför är det inte så konstigt att ”God of war III” inte imponerar vid en första anblick. Visst, mellansekvenserna smälter över i gameplay nästan helt obehindrat. Men den största skillnaden verkar ligga på detaljnivå: till exempel när Kratos sliter ut ögongloben på en cyklop och nervtrådarna stramar emot för att inte ge efter.
”God of war”-serien har med andra ord inte blivit mindre våldsam, sadistisk eller gapig – om någon nu förväntat sig det. Snarare tvärtom. I den tredje och avslutande delen av sagan om Kratos, spartanen som kämpar mot sitt öde, är det bara extra allt som gäller.
I ”God of war II” kunde man ha 15 fiender samtidigt på skärmen. I trean slänger utvecklarna in 50 skelett i en blodindränkt korridor. Kratos spetsar en av fienderna och använder honom som murbräcka för att plöja igenom horden av monster. Subtilitet och finess? Bor inte här, leta någon annanstans. Efter en kvart är man helt utmattad och överdoserad på blodlust.
Det mesta är sig alltså likt. Men i testversionen som Nöjesbladet spelat finns det ett par spelmekaniska nyheter, bland annat en flygscen där man med sina Ikarosvingar ska ta sig genom en vindtunnel i berget Olympos. Då blir det klassisk reflexflygning där man ska parera fallande stenblock och träbjälkar.
”God of war III” överraskar inte. Ingen som spelar det kommer vilja ha några överraskningar heller. Men det är svårt att inte flina lite åt ironin: att en spelserie som bygger på att besegra sitt öde blivit en helt och hållet självuppfyllande profetia.
ANDRA SPEL I DEN GREKISKA MYTOLOGIN
Kid Icarus (1986)
Historien om hur den änglavingsprydde Pit måste dräpa gorgonen Medusa genom att skjuta pilar i hennes öga blev en omedelbar klassiker – som återsläpptes till Wii 2007.
Battle of Olympus (1991)
Orfeus måste rädda Eurydike från dödsriket och Hades. På vägen möter han Prometheus, kentaurer, minotaurer, Apollo, Hermes, Zeus och många scener från ”Zelda II”.
Populous II (1991)
Strategispel, gudssimulator och fadersmord där du spelar som en av Zeus alla halvmänskliga oäktingar. Målet är att spöa Olympens alla gudomligheter för att få ta plats i gudarnas boning högst upp på berget.