Racing med hjärtat på rätta stället

Alfred Holmgren

Horizon chase är ingen klockren nostalgikick – men ett sällsynt lyckat Iphone-racingspel

RACING Till skillnad från människorna bakom copyright-slamkrypare som ”Final fantasy VII re-imagined” och ”Chrono trigger: Resurrection” behöver ”Horizon chase”-utvecklarna inte oroa sig för juridiska repressalier: trots att det formligen skriker ”Out run” går deras spel inte att missta för ett rent plagiat.

Tyvärr.

Styr tankarna mot 80-talet

”Horizon chase” är i likhet med ”Drift stage” och ”’90s arcade racer” en rullande tidsmaskin med det Ferrariröda hjärtat på rätt ställe. Banorna är utkavlade serpentiner, synfältet artificiellt komprimerat till något tiotal meter framför nosen, kontrollen trubbigt digital, rekvisitan ofta begränsad till färgglada bildtapeter i bakgrunden. Trots att grafiken är uppbyggd av polygoner gör spelet allt för att styra ens tankar mot spritebaserade arkadklassiker som ”Hang on”, ”Super Monaco GP” och just ”Out run”.

Neonskenet bedrar dock. Att estetiken tar sig stora kreativa friheter med förgrundsmaterialet kan med lite god vilja betraktas som modigt och berömvärt, men det bäddar för en rätt klen nostalgikick. På bild kan ”Horizon chase” se ut som en pricksäker pastisch på Segas 80-tal. I rörelse skvallrar dock allt från menyer och musik till kontroll och bonusföremål (nitro, bensintankar) om att det här är en i högsta grad modern skapelse.

Vekt substitut

Det hindrar den förstås inte från att vara en bra skapelse. Tvärtom: ”Horizon chase” är tveklöst ett av de bättre racingspelen på ett format som (tack vare frånvaron av analog spak) är sällsynt dåligt anpassat för genren.

Men för den primära målgruppen, övervintrade Sega-fanboys med svårartad Master System-abstinens, är det ungefär lika effektivt substitut som att ge Hubbabubba till heroinister.