”The wolf among us” kan vara årets spel

Telltale bygger vidare på allt de lyckades med i mästerliga The walking dead

ÄVENTYR Telltale har någonting stort på gång.

Igen.

Efter att ha förvandlat Robert Kirkmans

till

kan de nu vara på väg att göra samma sak med Bill Willingham och hans långkörare ”Fables”.

Om du har läst en seriebok de senaste tio åren har du redan hört talas om den. Sedan ”Y: The last man” avslutades har Willingham i praktiken på egen hand fått DC Comics legendariska Vertigo-etikett att gå runt.

I ”Fables” har alla klassiska figurer från sagor och folkmyter fördrivits från sina hemvärldar av en mäktig fiende som kallas The Adversary. De har tagit sin tillflykt till människornas värld, och tvingas att leva i exil mitt i New York. De figurer som inte kan anta mänsklig form (eller inte har råd att betala dyra pengar för en förvandlingstrollformel) har samlats ihop på en enorm bondgård några mil utanför staden. Tillsammans skapar de ett osannolikt litet samhälle där alla tidigare brott är strukna. Sagoväsen tvingas leva sida vid sida med de som tidigare bedragit, plågat, mördat eller ätit upp deras nära.

Guldlock – som terrorist

Poängen med ”Fables” är att visa hur myter och sagor konstant förändras. Det här reflekteras ofta i karaktärerna själva. Inga av dem beter sig som de gör i de klassiska verken. De breder ut sig i tre dimensioner istället för att reduceras till de simpla allegorier de började sin bana som. Som ett slags mått på tidsandan har många av dem adopterat psykotiska beteenden och skaffat sig dåliga vanor. En av seriens stora skurkar är exempelvis Guldlock, som förvandlats till en vapenivrande terrorist.

Det är en briljant premiss som det går att göra mycket med, vilket förklarar varför Willingham lyckats mjölka den i över ett decennium nu. Även tidigare har det gjorts försök att adaptera den till andra format. ABC skaffade sig exempelvis option på att göra en tv-serie av ”Fables” för några år sedan och skrev ett pilotavsnitt innan de valde att inte gå vidare. Kort därefter utannonserade de istället ”Once upon a time” – som bygger på en i praktiken identisk idé.

En enorm risk

I Telltale har Willingham äntligen hittat någon som fattar vad hans serie försöker göra. De är också de enda spelutvecklarna som skulle kunna göra honom rättvisa i dagsläget.

Men för dem själva innebär ”Fables” en enorm risk. I ”The walking dead” kunde Telltale dela författarskapet med spelaren eftersom huvudpersonen Lee var deras skapelse och inte sammanlänkad med Kirkmans serie. I ”The wolf among us”, däremot, har de valt att skapa en föregångare till en serie där Willingham redan har ägnat ett decennium åt att mejsla ut var och en av karaktärerna. Det finns inte mycket utrymme kvar för fri tolkning.

Det här visar sig dock snabbt vara ett mycket mindre problem än jag trodde på förhand.

Huvudperson: ”Rödluvan”-vargen

Protagonisten i ”The wolf among us” heter Bigby Wolf och är sheriff i Fabletown. Han är baserad på vargen från ”Rödluvan”, men har med hjälp av en förtrollning antagit en lite mänskligare skepnad. Han är en karaktär som ständigt är i konflikt med sig själv – och därför också med dig. En stor del av spelet handlar om att balansera hans aggressiva natur mot hans jobb som beskyddare för alla sagoväsen. När han tappar fattningen händer otrevliga saker, och det är svårt att inte ryckas med i stundens hetta. I en av episodens mest våldsamma scener agerar jag mot min egen instinkt och sliter armen av en fiende. Redan innan jag gör mitt val vet jag att det är fel sak att göra, men jag gör det ändå. Det känns som en fullt logisk sak som Bigby själv skulle göra i det ögonblicket – och precis som jag ångrar han det bittert efteråt.

Inspireras av Grimm

”The wolf among us” är ett mörkt spel. De som inte läst ”Fables” kommer bli förvånade över hur tung atmosfären är. Bigby själv har förvandlats till en sorts kedjerökande noirdetektiv som påminner inte så lite om Philip Marlowe. ”Faith”, som den första episoden heter (det kommer att släppas fem totalt), är en sorts märklig korsning mellan ”The big sleep” och bröderna Grimm.

Rent visuellt är spelet vackrare än någonting annat som Telltale gjort. Det tecknade utseendet gör mig ofta knäsvag. ”The walking dead” tog ett liknande kreativt beslut och baserade sin estetik på Charlie Adlards illustrationer från serietidningen, men animationerna var ryckiga och den kantiga grafiken gjorde inte riktigt idén rättvisa. ”The wolf among us” är ett enormt kliv framåt rent tekniskt. Der ser ut som en levande serietidning. Många gånger överträffar det till och med originalet på den här punkten. Jag har aldrig sett någon göra det så här bra.

Dina egna val i centrum

Spelet präglas också av samma sorts interaktiva historieberättande som ”The walking dead”. Dialoger formar även denna gång relationer till de övriga karaktärerna och det mesta av spelandet går ut på att utforska omgivningen efter ledtrådar för att ta sig vidare. Vilka val du gör står fortfarande i centrum. Men den här gången spelar också när du väljer att göra någonting en avgörande roll. En karaktär dör exempelvis redan i första episoden om Bigby väljer att följa upp sina ledtrådar i fel ordning. Narrativet ser ut att förgrena sig ännu mer framöver.

Mindre uttjatad premiss

Det är intressant att se hur själva spelandet byggs upp kring berättelsen istället för tvärtom. Det här har länge varit ett av de mest grundläggande kraven för interaktivt berättande, men bara Telltale har förstått det på allvar. ”The wolf among us” är en mjukstart, men redan här är det tydligt att de har anammat det som fungerade i ”The walking dead” och skalat bort det fåtal inslag som inte gjorde det. De vägrar helt enkelt stå stilla.

”Fables” ger dem dessutom en mindre uttjatad premiss, mer flexibla karaktärer och en vackrare estetik än Kirkmans zombieapokalyps gjorde.

För en spelutvecklare som redan är så löjligt långt före sina konkurrenter när det handlar om att skapa drama kan det bara innebära en sak: total utklassning.

Carl-Johan Johansson