Unikt och vackert kärleksbarn

Peter Ottsjö

Varje omspelning är rolig i Riff: Everyday shooter

Jonathan Mak är unik.

Han har gjort ett spel till Playstation 3 – helt på egen hand.

Jonathan Mak ljuger.

Det här är ingen "Everyday shooter". Det är, tillsammans med "Flow", bästa titeln onlinebutiken Playstation Store har att erbjuda just nu.

"Riff" är ett kärleksbarn, den genialiska avkomman från shoot 'em ups som "Asteroids", "Robotron" och "Geometry wars". På ytan ser det mest ut som en excentrisk tvåspaksshooter; gränssnittet är minimalistiskt, spelarens farkost inte mer än en liten prick och "fienden" påminner om något från en skärmsläckare på Moderna museet. Det är inte direkt någon tillfällighet att Mak blivit inspirerad av "Lumines"-skaparen Tetsuya Mizuguchi.

Men den underliggande speldesignen bottnar långt djupare. I stället för att jaga highscores samlar man på punkter. De fungerar sedan som valuta om man vill låsa upp fler extraliv eller nya banor. Effekten blir att varje omspelning är rolig eftersom man alltid får behålla de punkter man samlat.

"Everyday shooter" ställer dessutom krav på taktiskt tänk, att lista ut vilka kedjereaktioner som går att lösa ut är viktigare än att bara skjuta blint i 360 grader.

Och över allt ligger ett mjukt soundtrack bestående av gitarrslingor. Ett soundtrack man indirekt arrangerar genom att allt man träffar representerar en speciell not. Det kopplar samman spelaren med upplevelsen på ett väldigt effektivt sätt.

Storbolagsindie när den är som allra vackrast.