Ångest och äckligt – men vansinnigt roligt

Så många plus får Monster hunter 4 ultimate

ACTION Det är inte förrän jag slagits mot en drakliknande jätteödla i 40 minuter som jag till slut inser det:

”Monster hunter” kan inte bara vara upprörande, frustrerande, förvirrande, äckligt och ångestframkallande – utan faktiskt också otroligt underhållande.

Att jaga bestar i Capcoms succéserie – som inte riktigt lyckats slå ordentligt utanför Japan – har alltid känts mer som ett projekt än ren underhållning. Tills nu. Myrstegen som tagits mellan varje spel i serien har nämligen äntligen, nio år efter originalet, resulterat i något som faktiskt är kul att spela. ”Monster hunter 4 ultimate” har en mer expressiv visuell stil än de tidigare spelen, onlinebiten har förenklats och stor emfas ligger numera på banornas

vertikalitet. Faktum är att det till och med går att hoppa ner på stora monster och rodeorida dem.

Makalöst roligt

Det sistnämnda är visserligen ett av få iögonfallande nya inslag, men det är tack vare de många små förändringarna som hela konceptet fått nytt liv. En tunn och tramsig story lyckas faktiskt ge monsterjakten ett välbehövligt sammanhang, samtidigt som de utmärkta hjälpguiderna gör att man greppar det komplexa spelsystemet och alla dess parametrar efter bara några timmars speltid. För en gångs skull förmår jag verkligen uppskatta de

tunga striderna – vilket gör envigerna mot jaktplansformade insekter och apsvingande elefanthybrider makalöst roliga.

20 timmar, men inte mer

Tyvärr är upplägget fortfarande lite för enformigt och långsamt för att verkligen lyckas engagera bortom de första 20 timmarna. Capcom är väldigt försiktiga med den här spelserien, något som många fans säkert uppskattar med tanke på den groteska makeover ”Resident evil” utsatts för på senare år – men lyckas de förädla den bastanta grunden ytterligare några steg kan resultatet verkligen bli fantastiskt.

Om än direkt förödande för mitt känsloliv.