Zelda har lite svårt att leva upp till storheten av sitt eget namn

Leo Pettersson

De två senaste helt nya Zelda-spelen till Switch, ”Breath of the Wild” och ”Tears of the Kingdom”, är obestridliga mästerverk.

Därför är det aningen otacksamt att prinsessan just nu för första gången blir huvudrollen i sitt eget spel.

För detta, det är något helt annat.

Zelda: Echoes of Wisdom

Från 7 år
Pris: Från ca 599 kr
Format: Nintendo Switch
Utvecklare: Nintendo, Grezzo
Utgivare: Nintendo

Plus: Finurliga pussel, mysig stämning, fin musik, modernt nostalgiskt, familjärt och familjevänligt

Minus: Passivitet i striderna, mycket menyflipper, aningen långsamt

Utöver att rollerna är ombytta, det vill säga att Zelda ska hitta och rädda Link, är handlingen rätt rakt på sak. Besynnerliga revor tär upp kungariket, vilka beslagtar de oskyldiga och kan förvandla vänner till bedragare.

Såväl sidouppdragen som det regelrättande samlandet följer spelseriens ingångna väg. Allt från belönande ljudeffekter och iscensättande musik till klämkäcka dialoger och sedvanligt återställande av Hyrule känns ”Zelda”.

Men spelkänslan gör inte det direkt.

helskärm

En passiv prinsessa

I stället för svärd och pilbåge är Zelda utrustad med en trollstav. Som titeln antyder är den huvudsakliga metoden att framkalla ekon av saker man stöter på längs vägen.

Man återskapar allt från krukor, träd och bord till alla möjliga sorters monster som besegras längs vägen.

Idén är kul. Dock blir resultatet att Zelda får en rätt passiv roll i striderna. Trots att man i kortare perioder kan slåss som just Link handlar det mer om att hitta rätt motdrags-eko i en duktigt lång rad av alternativ.

Tyvärr får jag inte den där äkta Zelda-känslan vare sig mot vanliga fiender eller bossar. Det är som sagt något annat.

Växer med tiden

Klurigheterna i den öppna världen däremot, de mår bra av denna nya gameplay. Det finns många lösningar på samma problem och inga metoder är för okonventionella.

Allteftersom jag når längre i spelet växer kombinationerna och finurlighetsgraden i takt med varandra.

Förstås försöker inte ”Echoes of wisdom” att vara samma typ av episkt äventyr som ovan nämnda titlar. Det är snarare en modern 2D-variant från tiden före N64, i samma tappning som ”Link’s awakening” – med den stora twisten om att vara en sammankallande Zelda.

Det är annorlunda, snyggt, modernt nostalgiskt, roligt och klämkäckt. Men utefter en kvot av underhållningsvärde för pengarna är det trots allt en rätt bra bit upp till ”Breath of the Wild” eller ”Tears of the Kingdom”.