Obegripliga regler i ”Mästarnas mästare”
Hej jag heter Kristoffer, är 33 år, har en utbildning och ett fungerande socialt liv.
Jag måste erkänna något.
Jag förstår inte reglerna i ”Mästarnas mästare”.
Jag var onödigt besk efter premiären av Mästarnas mästare. Ställt mot resten av lek-tv-utbudet, särskilt femmans tröttsamma Superstars, är programmet rena lyxtittningen.
Att jag ändå trumpetade i moll berodde på att Micke Leijnegard (programledare) och Pontus Gårdinger (producent) sumpade uppenbara chanser till något bättre. Lite mer nyfikenhet, lite klarare tävlingsregler och vi vore uppe på Kristallvinnarnivå.
Jag satte mig framför avsnitt två med urskuldande ögon. Planen var att väga upp tidigare klagomål med sorgfritt kvitter. Titta så de kämpar! Kneten är så skön! Skidlaget dominerar ju!
Det negativa var att... nej, jag ska inte falla in i surpupperiet.
Sluta läs, sluta ställa kritiska frågor till mig, krönikan är slut.
Gripande av Wislander
Grenarna var toppen.
Magnus Wislanders historia om tomheten och vreden efter karriären var gripande.
Och... men sluta häng kvar, sluta vittra blod, jag tänker inte kritisera ett program jag älskar en gång till, okej?
...
... jag ger mig, för vad är det för sjukt regelverk? Kan du pedagogiskt, utan att låta som en berusad britt som snackar taktik i cricket, summera systemet som allt vilar på?
De tre gruppdeltagarna får alltså två poäng för en tredjeplats, de två omvandlas till sekunder och vägs i en slutlig hinderbana mot tvåans sex poängsekunder och ettans tolv.
Två, sex, tolv, vad är det ens för skala, en förvriden form av fibonacci? Hur länge håller detta samlande på? Och varför åker ingen ut när Magda, Pillan och Stenis vinner hela tiden?
...och så Stenmarks 86 fönster
Och så bristen på nyfikenhet. Den märktes när Ingemar Stenmark berättade att den enda talang han besitter utöver skidorna är att putsa sina 86 fönster hemmavid. 86! Lika många som hans världscupssegrar, lika många som alpinvärldens mest ikoniska siffra. Är det en gigantisk och poetisk slump? Har han specialritat sitt hus som ett tempel över svunna triumfer?
Vi är så nära en perfekt epilog till Stenmarks karriär, en följdfråga och vi är framme, men... chansen blåser förbi. SVT missar ögonblicket, grenslar sista porten, drattar på arslet strax före målfållan.
Förlåt. Jag skulle ju vara snäll mot ett klart sevärt program.
Så okej, ”Mästarnas mästare”, ni är fortfarande bäst. (Jag önskar bara att ni vore lite bättre).
De har vunnit Mästarnas Mästare