Tvingad att leva själv som 5-åring

Efter sändningen berättade Marit Paulsen om sitt trauma

helskärm

GÖTEBORG. Hon fick leva helt ensam som 5-åring.

När tv-kamerorna slocknat avslöjade Marit Paulsen sitt barndomstrauma.

– Jag vet inte vad som hände min mamma. Den norska motståndsrörelsen tog henne och lämnade mig ensam hemma i flera veckor.

EU-politikern Marit Paulsen, 70, som gjort sig känd som en riktig krutgumma, visade i gårdagskvällens ”Här är ditt liv” upp en annan sida. I programmet berättade hon om sin mammas relation med en tysk officer under andra världskriget. Vad som egentligen hände när freden kom, avslöjade hon först när kamerorna släckts.

– Den norska motståndsrörelsen tog min mor. Det var det klassiska, de klippte av håret på kvinnorna som haft sexuella förbindelser med fienden, säger hon.

Blev bortförd

Vad som hände med hennes mamma när hon var bortförd, vet Marit Paulsen inte.

– De lade beslag på henne ett antal veckor. Jag minns inte exakt hur länge. Jag var fem år och ensam i hemmet.

Marit Paulsen fick klara sig själv – inga grannar ville ha något att göra med dottern till den som varit ihop med en tysk.

– Jag var duktig. Jag sparade mina konservburkar och såg till att ordna mat. För mig var tyskarna de snälla som hjälpte mig. Den norska motståndsrörelsen var för jävlig.

Någon försoning med motståndsrörelsen har hon inte nått.

– Jag har inte ens gjort ett försök.

Lång kontakt

I perioder under kriget evakuerades Marit Paulsen till fostermodern Emilia.

– Hon har betytt enormt mycket för mig. Jag hade kontakt med henne tills jag blev vuxen, säger hon.

Har tio barn

Själv har Marit Paulsen tio barn. Hon vill inte göra skillnad på de biologiska barnen och fosterbarnen.

– Jag vet inte hur sambandet mellan att jag har egna fosterbarn och att jag själv var fosterbarn ser ut. Det finns där men det är inte särskilt välanalyserat, säger hon.

Ulf Haring, 46, kom som fosterson till Marit Paulsen och hennes man Sture Andersson som tolvåring.

I går kväll återförenades de efter 15 år utan kontakt.

– Det är lite bibliskt – den förlorade sonens hemkomst, säger en märkbart tagen Marit Paulsen.

”En jäkla bråkstake”

– Jag var ganska illa däran, en jäkla bråkstake. Det var skönt att träffa dem igen, jag vill absolut hålla kontakten. Kanske kan vi äta julmiddag tillsammans hemma i Yttermalung, säger Ulf Haring.

Att det har gått 15 år sedan de sågs sist, beror på geografiska avstånd.

– De har bott i Bryssel och jag har haft mitt liv i Göteborg. Av naturliga skäl har vi inte kunnat ha kontakt.