Säpo om underrättelsehotet och terroristhotet mot Sverige
Uppdaterad 2021-05-11 | Publicerad 2019-03-14
Underrättelsehotet mot Sverige ökar – och ställer allt högre krav på myndigheter och företag.
Det uppger Säpo när man presenterar sin årsbok för 2018 på torsdagsförmiddagen.
– Under senare år har vi sett framför allt Ryssland utveckla en förmåga att aktivt och dolt påverka andra stater, säger säkerhetspolischef Klas Friberg.
Säkerhetspolisen, Säpo, beskriver ett bredare och ökat hot mot Sverige när man på torsdagen presenterar sin årsbok för 2018.
I ett pressmeddelande som myndigheten gick ut med fokuserar man på underrättelsehotet mot Sverige – och den så kallade gråzonsproblematiken och myndigheten pekar särskilt ut Ryssland.
CNPI årsboken förklarar Säpo begreppet gråzon:
”Ryssland har under de senaste åren visat en tydlig avsikt och utvecklat sin förmåga att aktivt och dolt påverka andra stater. Denna avsikt och förmåga märks tydligt inte minst i relationerna med västländer och i Rysslands närområde”.
Säpo nämner specifikt tre verktyg som Ryssland använder i Sverige för att utöva inflytande.
Påverkansoperationer
Strategiska uppköp
Elektroniska angrepp
Säpo uppger att det ”främst” är Ryssland som använder gråzonsverktygen men nämner också Kina som enligt Säpo försöker ”skaffa sig ett övertag som kan användas för att påverka”.